Regeringens budget motverkar elektrifieringen

2025 räknas energiskatten på el åter upp med cirka 1 miljard kronor. 2024 gjordes en av de största uppräkningarna hittills – drygt 9 procent eller cirka 3,7 miljarder jämfört med 2023. Det fanns ett remissförslag från regeringen förra året om att pausa den årliga indexuppräkningen och ett förslag från i våras om att helt slopa indexeringen av energiskatten på el. Förslag som regeringen prioriterat bort i budgetförhandlingarna både i år och förra året och som betyder att tidigare vallöften inte infrias. Det innebär att ungefär halva elräkningen för hushållen och många företag nu utgörs av skatter och avgifter och att andelen ökar.

Istället prioriteras sänkta energiskatter på fossila drivmedel vilket dels minskar möjligheterna att nå klimatmålen inom transportsektorn, dels minskar incitamenten för övergång till elfordon och andra fossilfria fordonstyper. När energiskatten på el dessutom räknas upp försämras många kunders kalkyler och riskerar väga över till fördel för det fossila. Besked saknas också om de mer långsiktiga skattevillkor som ska gälla från 2027 när det nya ETS2- utsläppshandelssystemet för vägtransporter och uppvärmning införs. Här behöver regeringen agera så att branschen vet vad som ska gälla.

Regeringen väljer också att inte gå vidare med den tidigare aviserade energiskattenedsättningen på el för CCS-anläggningar (koldioxidinfångning och – lagring). Det är ett dråpslag för alla de aktörer som nu förbereder anbud i den auktion för bio-CCS-stöd som pågår till i november. Regeringens plötsliga helomvändning innebär att dessa storskaliga CCS-anläggningar får årligt ökade energiskattekostnader på hundratals miljoner kronor.

Vidare höjs fastighetsskatteuttaget kraftigt på elproduktion på omkring 1,5 miljarder kronor vid fastighetstaxeringen som sker 2025. Det innebär betydligt mer än ett fördubblat fastighetsskatteuttag jämfört med i år. För enskilda kraftslag blir ökningarna än mer dramatiska där riktvärdena höjs med 666 procent för kärnkraften och 128 procent för vattenkraften. I budgeten aviseras också en ökad fastighetsskatt för den vindkraft som i dag har en lägre skattenivå från och med 2026.

Den främsta förklaringen till de ökade taxeringsvärdena är att nivåerna baseras på 2022 års elpriser som var ovanligt höga, framför allt på grund av energikrisen som följt av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, men som inte reflekteras i höjda marknadsvärden för elproduktion. Detta överensstämmer inte med den grundläggande bestämmelsen i fastighetstaxeringslagen om att det är 75 procent av marknadsvärdet som ska taxeras. 

En kraftigt ökad beskattning av elproduktion fördyrar den utbyggnad av energisystemet som behövs för att klara elektrifieringen i industri och transporter och går stick i stäv med de beslutade energi- och klimatpolitiska målen.

Regeringen uttalade i den energipolitiska inriktningspropositionen i våras att Sverige behöver planera för att kunna möta ett mer än fördubblat elbehov år 2045. Det ökade skattetrycket för energibranschen hämmar investeringsviljan i en situation när vi behöver accelerera tempot i klimatomställningen.

Regeringen behöver nu agera kraftfullt för att dämpa det dramatiskt ökade skatteuttaget på elproduktion. Till exempel genom en temporär sänkning av fastighetsskattenivån för kommande taxeringsperiod och en bred utvärdering av nuvarande omoderna taxeringsregler för att anpassa dem till den stora utbyggnad av elsystemet som väntar. Vi måste få på plats ett mer ändamålsenligt, förutsägbart och långsiktigt regelverk. Den ryckighet vi ser nu är ingen bra grund för de investeringar som måste göras för att klara elektrifieringen av svensk industri och transportsektor. 

Erik Thornström, ansvarig styrmedel, skatter, energianvändning och resurseffektivitet.

Läs debatten i Aktuell Hållbarhet.