Fjärrvärme – en billig försäkring för Sveriges säkerhet

Energi- och näringsminister Ebba Busch samlade nyligen alla riksdagens partier till energipolitiska samtal med, som hon uttryckte i sin debattartikel i Dagens Industri, målet att nå ett ”brett politiskt stöd för ett mer robust och leveranssäkert elsystem.”

Det är tydligt att regeringen tar frågan om ökad beredskap, och energiberedskap i synnerhet, på stort allvar. Det är mycket positivt.

Under kalla kriget var energiförsörjningen högt prioriterad i beredskapsplaneringen vilken kom att avvecklas i stora delar efter kalla krigets slut. Oljelager och skyddade elproduktionsanläggningar monterades ner, och vi blev mer elberoende. Samtidigt har hotbilden förändrats. Cyberattacker, sabotage och hybridkrigföring gör vårt energisystem sårbart. Sverige behöver nu snabbt återuppbygga förmågan att stå emot störningar och angrepp.

Sveriges fjärr- och kraftvärmeverk står för betydande delar av landets produktion av värme, kyla, el och eleffekt och besitter en rad unika egenskaper, som inte har fått den uppmärksamhet i den politiska debatten de förtjänar. Med rätt förutsättningar kan fjärrvärmen spela en nyckelroll för Sveriges och Natos beredskap och förmåga att motstå ett väpnat angrepp.

Fjärr- och kraftvärmen avlastar elsystemet i kritiska lägen genom att minska behovet av elburen uppvärmning under kalla månader, vilket frigör kapacitet för andra kritiska funktioner. En annan av fjärrvärmens stora styrkor är möjligheten att dela upp näten, vilket gör att de kan fungera som små, självständiga öar med kapacitet att leverera värme oberoende av varandra, även i en krissituation.

Kraftvärmeverken kan också producera el och eleffekt lokalt, även om det nationella elsystemet skadas. Dessutom är fjärrvärmenäten skyddade under mark, vilket gör dem svåra att sabotera. Delar från kalla kriget kan åter tas i bruk för att stödja totalförsvaret eller utvecklas med nya förmågor som exempelvis ytterligare elproduktion genom väl skyddade gasturbiner. Det bidrar till att de svenska noder som är viktiga för Natos operationer på andra sidan Östersjön fungerar. Det är ett grundfundament för den viktiga logistiken i försvaret av Sverige och Europa.

Många energibolag arbetar redan aktivt för att stärka dess roll i samhällets beredskap. Men med rätt förutsättningar kan mycket mer göras, till exempel:

• Installation av gasturbiner: Nya gasturbiner kan snabbt producera el och placeras väl skyddade för att säkerställa stabil elförsörjning vid kriser. De kan med fördel drivas på biogena bränslen och vätgas för att säkra försörjningstryggheten.
• Ökad lagringskapacitet: Större lager av biobränslen och spillvärme skulle ge möjlighet att hantera längre försörjningsstörningar.
• Modernisering av kraftvärmeverk: Uppgraderingar behövs för att öka kapaciteten att leverera el och fjärrvärme i perioder av hög efterfrågan.
• Inkludering i totalförsvarsplaneringen: Fjärrvärmen måste integreras i Sveriges försvarsstrategi för att säkra infrastrukturen vid höjd beredskap.

Dessa åtgärder kräver investeringar, men kostnaden är låg jämfört med de hundratals miljarder som nu avsätts för försvaret. Det är hög tid att stärka fjärrvärmen, som länge varit styvmoderligt behandlad, för att kunna möta de krav som nu ställs på ökad beredskapsförmåga. Det skulle vara en billig försäkring för staten – med en låg premie för ett stort skydd.

Sveriges energisystem är en grundbult i vår motståndskraft. Genom att inkludera fjärrvärmen i den nationella försvarsplaneringen kan vi skapa ett robust, flexibelt och skyddat energisystem – redo att stå emot de utmaningar vi nu möter.

 Åsa Pettersson, vd Energiföretagen

Anders Egelrud, vd Stockholm Exergi

Läs debattartikeln i Dagens indsutri här.