Staten måste ta större ansvar för klimatomställningen

Något som ofta tappas bort i debatten om de stora omställningsprojekten är att utsläpp från fossila bränslen kommer som följd av EU-lagstiftning att bli dyrare och dyrare och sedan förbjudas. Det kommer varken vara företags- eller privatekonomiskt möjligt att fortsätta släppa ut. För att byta ut de fossila bränslena kommer samhället behöva rejält med el både på både kort och lång sikt. Det bekräftas av scenarier och prognoser från såväl näringslivet som myndigheter. Idag har riksdag och regering antagit ett energipolitiskt planeringsmål för att möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar till 2045, mer än en fördubbling mot dagens nivå. Det kommer att kosta. 

Men samtidigt ska vi komma ihåg att alternativkostnaden för utebliven omställning är betydligt mycket större. Dessutom slipper vi den stora kostnaden för import av fossila bränslen. Utmaningen är akut på kort sikt där både befintlig industri och nya etableringar idag snabbt behöver mer el för att kunna finnas kvar och utöka sin verksamhet.

Hela Sverige riskerar att tappa konkurrenskraft, gå miste om nya jobb och förlora befintliga jobb. Det byggs inte elproduktion eller elnät i den takt som skulle krävas för att möta efterfrågan vare sig i det korta eller det långa perspektivet. Avsaknad av långsiktiga investeringssignaler, långsamma tillståndsprocesser och politisk osäkerhet utgör hinder för investeringar. Energipolitiken färgas av politiskt spel och en kraftig polarisering kring olika kraftslag istället för långsiktigt ansvarstagande för vår gemensamma framtid.

Att staten måste vara aktiv i energiomställningen är inte bara Energiföretagens uppfattning utan backas också upp av svenska folket. Energiföretagen har låtit göra en undersökning bland allmänheten om synen på utbyggnaden av olika energislag, klimatomställningen och energipolitiken. Undersökningen visar tydligt att allmänhetens förväntan på statligt engagemang för att lyckas med elektrifieringen är stor. Vi kan också konstatera att det finns en bred samsyn i samhället kring många av de mest centrala energifrågorna. Undersökningen visar att:

1. Hela 9 av 10 vill att staten skall spela en aktivare roll för att samhället ska ha tillgång till den el som krävs för elektrifiering och klimatomställning.

2. Nära hälften vill att staten helt eller delvis ska finansiera ny elproduktion. 1 av 3 vill att staten och marknaden ska finansiera elproduktion till lika delar. Idag finansieras och byggs elproduktionen på marknadsmässiga villkor.

3. 6 av 10 tycker att statsskulden bör tillåtas att öka för att finansiera elproduktion och elnät som bidrar till att möta framtidens behov av el.

4. 8 av 10 anger att det är viktigt att det finns samsyn mellan regering och opposition om energipolitiken.

Regeringen har antagit ambitiösa energipolitiska mål och tillsatt en rad olika utredningar. Det är bra, men det räcker inte. Näringslivet är tydligt, det behövs mer el i det korta perspektivet. Konkurrenskraften, jobben och välfärden står på spel.

Vårt viktigaste och huvudsakliga budskap är att det är avgörande att regeringspartierna tillsammans med oppositionen kommer överens om den övergripande inriktningen och ett gemensamt ramverk för både klimat- och energipolitiken. Politiken behöver borga för långsiktigt ansvarstagande för vår gemensamma framtid. Vi efterfrågar en övergripande politisk vision/målbild, en trovärdig berättelse var Sverige som industrination ska befinna sig 2045 som sedan ska vara styrande för politikens utveckling. Vi efterfrågar också att staten tar ett tydligare ansvar för utbyggnad och planering av energisystemet.

Förväntan på politiken och staten är stor. Såväl energiföretag, näringslivet och svenska folket vill se ett gemensamt långsiktigt politiskt ledarskap och samsyn, en statlig tydlighet och ett engagemang från det offentliga som driver energipolitiken mot Sveriges mål.

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige

Läs debattartikeln i Dagens Industri här.