Ta vara på vårt fossilfria elsystem – och bygg ut det!

Sverige har ett av världens bästa energisystem och 2024 slog svensk el nytt rekord och var till 99 procent fossilfri, detta enligt ny preliminär statistik från Energiföretagen. Förklaringen är minskad användning av fossila bränslen och en ökning av elproduktionen från sol och vind. Statistiken visar också att Sverige under förra året hade EU:s lägsta elpris. 

Detta är glädjande nyheter eftersom Sveriges industri- och transportsektor är tydliga med att vägen till omställning stavas elektrifiering. Elektrifiering innebär att vi byter ut de klimatförstörande fossila bränslen som idag används i industriprocesser och transporter mot fossilfri el. För Sverige betyder det ett ökat oberoende från instabila länder och att vi slipper den kostnad importen av dessa bränslen står för. Sverige har alla möjligheter att bli vinnare i klimatomställningen - inte minst om vi ökar vår inhemska fossilfria elproduktion.  

Sveriges energimix är och har varit ett vinnande koncept. Vi har en oslagbar kombination av vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, el från biobränslebaserad kraftvärmeproduktion och solel. Det är denna fantastiska mix som skapat förutsättningar för ett elsystem med EU:s lägsta utsläpp och lägsta priser, och som möjliggör nya gröna investeringar i Sverige. Dessutom har vi en landsomfattande fjärrvärmeproduktion som avlastar elsystemet när det är som mest belastat.

Svenska världsledande industriföretag har valt att ta täten i klimatomställningen och regeringens mål är att möta ett elbehov på 300 TWh 2045. Nu behöver vi öka takten och planera för en utbyggnad av elnätet på de platser där det är mest akut, liksom att röja hinder för utbyggnad av elproduktion på både kort och lång sikt.

Energibranschen vill kunna möta det växande elbehovet, men att bygga elinfrastruktur tar tid – oavsett vad och var den ska byggas. Dessutom måste förutsättningarna finnas för att fatta investeringsbeslut. För även om låga elpriser är positivt för den elektrifierande industrin, så kan det också bli för lågt för de energiföretag som ska göra de investeringar som krävs. Så hur löser vi den ekvationen?

Vi tror att staten bör ha en mer aktiv roll om Sverige ska kunna ta nästa kliv i elektrifieringen. Det är avgörande att regeringspartierna tillsammans med oppositionen kommer överens om den övergripande inriktningen för både klimat- och energipolitiken. Planeringsmålet 300 TWh behöver förstärkas av en stark berättelse om var Sverige som industrination ska befinna sig 2045 och som binder ihop närings-, klimat- och energipolitiken. Det är viktigt med tydliga signaler till investerare; för de största projekten, som kärnkraft och havsbaserad vind, behövs också någon form av statlig riskdelning – om projekten ska bli av. Detta då det inte finns någon aktör som på dagens marknad ensam kan investera i de största elproduktionsanläggningarna. Så om Sverige ska lyckas möta elbehovet i den takt samhället kräver är ökad statlig styrning och samordning helt nödvändigt.  

Vid en försenad eller utebliven utbyggnad kommer satsningarna utebli och i stället hamna i andra länder Det handlar inte bara om nya jobb utan kanske framför allt om de 800 000 personer som industrin direkt och indirekt sysselsätter idag. En sådan utveckling påverkar inte bara näringslivet; det innebär stora konsekvenser för hela Sverige i form av minskad konkurrenskraft, utflyttning av jobb och inte minst urholkad välfärd och försvagad totalförsvarsförmåga under ett osäkert geopolitiskt läge.  

Det finns inga alternativ till elektrifiering och omställning. Vi måste alla arbeta för att stärka Sveriges konkurrenskraft och säkra såväl svenska jobb som svensk välfärd. Sveriges elsystem har med 99 procent fossilfrihet en unik position i både EU, och världen. Låt oss tillsammans ta vara på den möjlighet som det skapar!

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen

Per Holm, klimatpolitisk expert, Energiföretagen

Läs debattartikeln i Ny Teknik här.