Energispektrum 2016 visade på stor enighet i centrala energipolitiska frågor

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Med tanke på den nyligen träffade energiöverenskommelsen om centrala frågor för Energiföretagens medlemmar var det inte så konstigt att debatten i år innehöll färre politiska positioneringar och mer av beröm för att man faktiskt lyckats lösa upp gamla låsningar. Centralt för Energiföretagen är förstås avskaffandet av effektskatten på kärnkraft och nedsättningen av fastighetsskatten på vattenkraft.

Politikerpanelen vid Energispektrum fotograferad med värmekamera.

En fråga som däremot oroar är diskussionen om hållbarhetskriterier för fasta biobränslen på EU-nivå, en oro som Energiföretagen Sverige delar med Skogsindustrierna och andra som använder skogen som råvara eller bränsle.

Politikerna som deltog i Energispektrum var Åsa Westlund (S), Lise Nordin (MP), Richard Nordin (C), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Penilla Gunther (KD), Maria Weimer (L), Birger Lahti (V) och Mattias Bäckström (SD). Och det är de förstnämnda fem partierna som ingår i överenskommelsen. Den innehåller förstås mycket mer än frågorna om skatter:

– Jag uppmanar verkligen alla att läsa den eftersom den tar upp många andra frågor också, sa Lise Nordin.

Olika saker betonas i överenskommelsen
Under debatten framkommer helt klart att de som ingått överenskommelsen betonar lite olika saker. Att det samtidigt står att målet är att ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040 och att detta inte är ett stoppdatum för kärnkraft är den formulering som innehåller mest tolkningsmöjligheter.

– Det bästa med energiuppgörelsen är att vi får en färdplan för en tryggare utfasning av kärnkraft samt ett mål för förnybart. För jobb och konkurrenskraft är det viktigt att vi har en balanserad utfasning av kärnkraft, sa Åsa Westlund.

Just långsiktigheten och förutsägbarheten betonas av flera:

– Omvärlden kan känna sig trygg med att det inte blir några tvära kast. Det är möjligt med ny kärnkraft och det är viktigt att värna vattenkraften, betonade Cecilie Tenfjord-Toftby.

Det är tydligt att flera partier anser att deras politiska mål har uppnåtts genom överenskommelsen. Richard Nordin (C) gick så långt att han sa att överenskommelsen var copy-paste på Centerpartiets partiprogram och Lise Nordin sa att (MP) gått till val på att minst två reaktorer ska stängas och nu ska fyra stängas före år 2020. Lise Nordin uttryckte också stolthet över målet om 100 procent förnybart. Förutom effektskatten och fastighetsskatten så var Penilla Gunther (KD) nöjd med avsnitten om FoU och att svenska företag får nya förutsättningar att utveckla ny teknik.

De som inte är med på överenskommelsen, både (L) och (SD), underströk att det var den negativa synen på kärnkraft som var problemet. Maria Weimer (L) betonade också att mer förnybart inte behöver stödjas fram och Mattias Bäckström (SD) lyfte upp att det var ett slöseri att stödja fram ny förnybar elproduktion för att få ökat nationellt överskott på el som sedan exporteras till underpris. Birger Lahti (V) hade velat ha ett stoppdatum för kärnkraft.

Hur produktionsmixen ser ut år 2040 kan förstås ingen veta.

– Vi har inte kommit överens om ett planekonomiskt system, det är ett marknadsbaserat system. Vi kommer inte veta de exakta andelarna år 2040 för det är inte det vi kommit överens om, avslutade Åsa Westlund den delen av debatten.

Biobränslen
Att det pågår en diskussion i EU om kommande hållbarhetskriterier för fasta biobränslen är ingen nyhet. För både energibranschen och skogsindustrin skulle alltför stränga kriterier ställa till problem och det finns en grundläggande kunskapsbrist i till exempel Europaparlamentet (EP):

– Min grekiska kollega i EP tyckte att alla skogar skulle vaktas av en skogsvaktare, ett fullständigt orealistiskt förslag för svenska förhållanden, menade Åsa Westlund.

Biomassa är en fråga av nationellt intresse. Mellan partierna råder det lite olika åsikter om hur användningen ska styras. Lise Nordin menar att vi bör styra mot mer klimatnytta för skogsanvändning i transportsektorn och inte mot mer användning av skogsråvara till elproduktion.

– Bioenergin är nästa stora ”snusfråga” i EU. Miljörörelsen i Sverige måste säga till sina kollegor i EU att vi har ett annat skogsbruk än vad man har i Polen, avslutade Richard Nordin med emfas.

Om Energispektrum
I Energispektrum ingår energibranschföreningarna: Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Svensk Vattenkraftförening, Svensk Vindkraftförening, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation och Svenska Bioenergiföreningen samt medlemsföretag: Vattenfall, Fortum, Mälarenergi, Skellefteå Kraft, Tekniska verken i Linköping, Öresundskraft, Jämtkraft och Göteborg Energi.

Moderator var Pernilla Ström.

Text: Henrik Wingfors, Energiföretagen Sverige