Hur stabil är elsektorn som skattebas?
Publicerat av: Kalle Lindholm ·
Detta var frågan under onsdagseftermiddagens seminarium i Almedalen. Cecilia Kellberg, Energiföretagen, inledde med en bakgrund och information om hur läget är i dag och sedan följde en paneldebatt med representanter från branschen och från politiken.
Cecilia Kellberg, Energiföretagen, visade varifrån de drygt 40 miljarder kronorna i skatteintäkter från elbranschen kommer. 14 procent kommer från fastighetsskatten på vattenkraft, 11 procent från effektskatten på kärnkraft, 49 procent från energiskatten, 25 procent från momsen och resten från övrig fastighetsskatt och skatt på fossila bränslen. Och hon frågade:
– Är det rimligt att elsektorn kvarstår som så stor skattebas i samhället på sikt, med tanke på att skatten utgör 60 procent av elhandelspriset som kunden betalar idag?
Hon räknade sedan upp ett antal principer som Energiföretagen ser som viktiga för beskattning:
- Styrande skatter i producentledet, fiskala skatter i konsumentledet.
- Fiskala skatter bör vara konkurrensneutrala och teknikneutrala.
- Ett mål – ett medel.
- På en gemensam marknad måste styrmedel harmoniseras för att inte snedvrida marknaden.
- Olika aktörer på en och samma marknad bör möta samma styrmedel.
I den efterföljande paneldebatten med Johan Svenningsson – Uniper, Hans Kreisel – Skellefteå Kraft, Runar Brännlund – Umeå Universitet, Cecilie Tenfjord-Toftby – Nya moderaterna och Patrik Lundqvist – Socialdemokraterna diskuterades frågor som styrmedlens effekter och om elproduktion och elanvändning borde beskattas över huvudtaget.
Nej, menade Runar Brännlund på den senare frågan:
– Vi borde inte beskatta vare sig elproduktion eller elanvändning eftersom det styr fel, vi skulle hellre öka den allmänna momsen.
På den tidigare frågan menade både Hans Kreisel och Johan Svenningsson att styrmedel har en stor effekt:
– Det är effektskatten som har lett till de förtida stängningarna av kärnkraftsreaktorerna, sa Johan Svenningsson
Hans Kreisel hade en mer positiv bild och menade att det är beslutet av sänkningen av fastighetsskatten på vattenkraften som har lett till att Skellefteå kraft nu kan reinvestera i ett av sina vattenkraftverk.
Cecilie Tenfjord-Toftby betonade att både effektskatten på kärnkraft och fastighetsskatten på vattenkraft var fiskala när de infördes och att de har legat kvar trots det nya läget med låga elpriser, vilket har gjort dem mer styrande. Hon är därför positiv till att energiuppgörelsen nyligen beslutat om både en sänkning av fastighetsskatten och en avveckling av effektskatten.
Diskussionerna hettade till när Patrik Lundqvist antydde att avvecklingen av effektskatten inte nödvändigtvis behöver starta under år 2017. Det, menade Cecilie Tenfjord-Toftby, är en nödvändighet för att den ska kunna vara helt avvecklad under år 2018.