Energiföretagen och SABO skriver till EU-kommissionen om byggnaders energiprestanda

– Vi vill framför allt uppmärksamma kommissionär Arias Cañete på vikten av att inte detaljreglera på EU-nivå, utan istället överlåta den delen till medlemsländerna. Medlemsländernas energisystem och byggnader ser olika ut, vilket gör att en åtgärd kan få helt olika effekter beroende på vilket land det handlar om, säger Pernilla Winnhed, Energiföretagen Sverige.

– Den riktning EU:s direktiv har tagit på sistone riskerar att motverka energieffektiviseringen i Sverige. Detaljregleringar som inte tar hänsyn till helheten i energisystemet kan hindra möjligheterna att byggnader samverkar med energisystemet för att minska energianvändningen totalt eller för att bidra med egenproducerad energi. Detta vill vi uppmärksamma kommissionen på, fortsätter hon.

SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, har över 300 medlemmar som tillsammans har mer än 800 000 lägenheter, eller 20 procent av alla bostäder i Sverige. Dessa lägenheter är till 90 procent uppvärmda av fjärrvärme och det sker mycket samverkan kring energieffektivisering mellan SABO och Energiföretagen, både nationellt och lokalt. I frågan om byggnaders energiprestanda och energieffektivisering finns det goda möjligheter att samverka för ett mer effektivt energisystem därför vill organisationerna uppmärksamma EU på möjliga förbättringar i samband med översynen av direktiven.

I brevet, som är undertecknat av Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen, och Kurt Eliasson, vd SABO, lyfter organisationerna fram fem punkter som har stor betydelse i arbetet med att uppdatera direktiven för energieffektivisering och byggnaders energiprestanda:

1. Effekterna av energieffektivisering måste värderas utifrån varje medlemslands specifika förutsättningar, därför bör inte direktiven reglera på detaljnivå. Det riskerar annars att motverka positiv utveckling kring samarbeten mellan energileverantörer och fastighetsägare.
2. Individuell mätning och debitering av värme på lägenhetsnivå bidrar inte till energieffektivisering i länder som Sverige, där värmen är inkluderad i hyran. Istället riskerar kravet att motverka fastighetsägarens möjligheter och vilja att energieffektivisera hela byggnaden.
3. Regelverk kring energideklarationer och rapportering av energiprestanda måste samordnas. Idag kräver Energieffektiviseringsdirektivet rapportering med ett intervall om fyra år, medan direktivet om byggnaders energiprestanda kräver rapportering vart tionde år. Det innebär en dubbel regelbörda men det skulle inte behöva vara så. Undertecknarna skickar med förslag på alternativ, framtagna av SABO.
4. Nya byggnaders energianvändning behöver följas upp, så att beräknad energiprestanda också är den verkliga. Genom att mäta den verkliga energianvändningen vet vi om den överensstämmer med den beräknade.
5. Inför en tröskel för byggnaders totala energianvändning i Energieffektiviseringsdirektivets artikel 8. Idag är det bara företags storlek som avgör detta, utan att hänsyn tas till företagets energiförbrukning. Det betyder att även stora företag med låg energianvändning och små möjligheter till energieffektivisering måste gå igenom den administrativa processen som krävs. Med hänsyn tagen även till hur mycket energi företagen använder kan man begränsa rapporteringen till de företag som har den största potentialen att minska sin energianvändning.

Läs brevet till EU-kommissionär Cañete.

Bilagorna, SABOs positionspapper, hittar du på SABOs webbplats.