Enorma konsekvenser av förslag om skatter på förbränning

Seminariet fokuserade på Förbränningsskatteutredningens betänkande ”Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas?” (SOU 2017:83), och konsekvenser av de utredda skatteförslagen.

Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen, inledde tillsammans med Linda Flink, Svenskt Näringslivs expert för energi och klimat. De gav en bild av utredningens förslag om nya skatter på avfallsförbränning respektive kväveoxidutsläpp, NOx. Förslag som inte ens utredaren själv förordar (kväveoxidskatt), eller till och med avstyrker (avfallsförbränningsskatt).

Vittnesmålen från seminariet understryker att det blir svåra ekonomiska konsekvenser om förslagen skulle genomföras - till liten, ingen eller till och med negativ miljö- och klimatnytta.

Söderenergis ekonomi undermineras (Södertälje)

Först ut var Boel Godner, (S), kommunstyrelsens ordförande i Södertälje och ordförande i Söderenergis styrelse. Söderenergi byggde ett av Sveriges största kraftvärmeverk 2009, för biobränsle och avfall. Det innebar stora investeringar för de tre ägarkommunerna, Södertälje, Botkyrka och Huddinge. Boel Godner var inte säker på att den stora investeringen som gjordes 2009 hade blivit av i dagens verklighet.

- När vi ser på den sammantagna effekten av förslagen om avfallsförbränningsskatt, kväveoxidskatt och till det ett elcertifikatsystem som havererat, blir vi verkligen oroliga. För Söderenergi kan konsekvenserna bli 75-100 miljoner kronor i minskad marginal årligen. Det gör att krav på direktavskrivning på kraftvärmeverket inte känns långt borta, vilken i sin tur påverkar ägarkommunerna, konstaterade Boel Godner.

-  Vi servar omkring 100 00 invånare. De kommer med avfall till oss, och vi kommer med värme till dem. Vi är angelägna om att fjärrvärmen ska fortsätta att byggas ut. Det är det mest stabila systemet för uppvärmning som finns, och som dessutom tar hand om returbränsle. En avfallsförbränningsskatt lägger ansvaret på fel ställe. Det borde vara producenterna av avfall som belastas, inte vi som tar hand om avfallet eller fjärrvärmekunderna, sa Boel Godner.

Fjärrvärmen under starkt hot (Linköping)

Rebecka Hovenberg, (MP), är kommunalråd i Linköping, med ansvar för miljö- och landsbygdsfrågor. Hon är också ordförande för Tekniska verken i Linköping. Rebecka menade att skatterna är en god tanke i teorin, men i praktiken får de inte den effekt som är tänkt.

- Tekniska verken flyttar resurser i samhället – så effektivt som möjligt. Avfall är en viktig del av systemet, där materialåtervinning och energiåtervinning är lösningar i symbios med varandra. Vi tar emot 20 kommuners avfall, plus en del från utlandet. Vi kan inte lägga över kostnaden på dem. Och vi verkar på en marknad med hård konkurrens, så vi kan inte lägga över kostnad till kund., utan det blir kommuninvånarna som får betala, se Rebecka Hovenberg.

- Idag ger Tekniska verken omkring 200 miljoner kronor per år i avkastning till kommunen. När vi räknat på konsekvenserna av skatteförslagen landar vi i ett spann från nästan 70 miljoner som lägst, till upp emot 150-200 miljoner i minskade intäkter. Alltså hela dagens avkastning, förklarade Rebecka Hovenberg.

Rebecka Hovenberg ville istället se fokus på åtgärder som minskar tillförseln av avfall, som incitament för ökat producentansvar och bättre design av förpackningar.

För Lidköpings Energi motsvarar kostnadsökningen hela personalbudgeten

Det tredje exemplet från energisektorn stod Peter Johansson, vd för Lidköpings Energi för. För Lidköpings Energi skulle kostnadsökningarna med de aktuella skatteförslagen, tillsammans med nya regler för klassning av askor som diskuteras, motsvara prishöjningar på 19 procent, för att ha samma ekonomi som nu.

- Det utrymmet finns inte. Vi är på en marknad och behöver anpassa oss till kostnaderna för alternativa uppvärmningslösningar. Inför nästa år har vi till exempel inte höjt priset alls. Vi har dessutom många småhuskunder och prishöjningar skulle slå hårt mot dem.

- Klart att vi löpande måste effektivisera verksamheten men det finns en gräns. Kostnadsökningen till följd av skatteförslagen är på samma nivå som hela vår personalbudget. Förslagen skulle äventyra hela verksamheten, underströk Peter Johansson.

Han konstaterade vidare att förslagen skulle innebära nedskrivningar på omkring 300 miljoner kronor, vilket i sin tur kräver ägartillskott från kommunen. Om priset istället höjs och kunderna lämnar händer samma sak. Verksamheten skulle gå med förlust och ägartillskott skulle behövas. Det blir alltså kommuninvånarna som får stå för kostnaden.

Industrins konkurrenskraft dräneras – utan någon miljönytta

Från industrisidan upprepades budskapet om svåra ekonomiska konsekvenser, med tillägget att resultatet blir ingen, eller till och med negativ, miljöstyrande effekt. Företag som konkurrerar på en internationell marknad riskerar att tappa sin affär till konkurrenterna utomlands om pålagorna blir för tuffa.

Ett exempel var Fiskeby Board, ett litet företag som återvinner kartong till ny kartong - och det enda i Sverige som återvinner plastad kartong, som mjölktetror. De avskiljer plasten och omvandlar den genom förbränning till energi för sina processer.

- Under 20 år har vi tittat på alternativ för att materialåtervinna plasten men ännu inte lyckats. Så idag finns ingen avsättningsmöjlighet och vi behöver energin, plasten står för cirka 30 procent av energin till processen, berättade Erika Fröjd, teknisk chef på Fiskeby Board.

Företaget räknar med definitiva kostnadsökningar på 5 miljoner kronor per år från skatten på avfallsförbränning och 2 miljoner kronor för kväveoxidskatten. Dessutom troliga kostnadsökningar för övrig energiframställning på omkring 3 miljoner.

- Det kan låta lite jämfört med andra företag här, men för oss innebär ökade kostnader på över 5 miljoner risk för nedläggning. Detta av en anläggning som vi gjorde en jätteinvestering i 2010, och som är den enda av sitt slag i Sverige, sa Erika Fröjd.

De andra industrierna som ”vittnade” på seminariet var Cementa, Boliden och Södra.

Cementa är Sveriges enda cementproducent och bidrar till merparten av allt som byggs med betong idag. Processen kräver hög värme och därför fungerar inte alla bränslen.

- Vi är idag världsledande på att fasa ut kol ur processen och det har vi kunnat göra genom att gå över till avfallsklassade bränslen. På så sätt undviker vi 200 000 ton koldioxid per år, sa Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa.

Hon berättade att svensk cementindustris utveckling främst är driven av miljötillståndssidan. När kraven skärptes i slutet av 1990-talet, gjordes tunga investeringar i reningsutrustning som gör att Cementa ligger långt under de europeiska utsläppskraven.

- Konsekvenser av skatteförslagen innebär för oss en ökad kostnad på 120 miljoner kronor per år. Det är cirka 6 procent av vår omsättning. Som läget idag har det inte någon miljöstyrande effekt, det skapar snarare lägre incitament att gå över till alternativa bränslen. Vi skulle hellre använda pengarna till investeringar i ytterligare teknisk utveckling för att nå vår vision om nollutsläpp.

Boliden återvinner metall och bränner då plast för att kunna utvinna metallerna ur produkter. De är globalt konkurrensutsatta, så kostnadsökningar riskerar att någon annan tar över affären.

- Vi är en stor aktör och skulle bidra med 4 procent av den totala skatteintäkten från förslagen. Det skulle i sin tur påverka flödet av återvunnet material negativt, tvärtemot syftet med utredningen. Politiska beslut och skatter måste stödja den avfallshierarki som vi är överens om i Sverige. Vår drivkraft är att återvinna metallen. Men skulle vi ta emot enbart återvunnet material utan energiinnehåll, skulle vi få tillsätta annan energi vilket i dagsläget skulle innebära fossila bränslen med högre klimatpåverkan, sa Åke Roos, Product Manager, By-products and Residues, från Boliden.

Södra verkar också på en internationell marknad. För företaget skulle kväveoxidskatten, den så kallade NOx-skatten, innebära stora kostnadsökningar, cirka 120 miljoner per år.

- Kan då NOx-skatten bidra till lägre utsläpp? Nej, vi använder redan bästa möjliga teknik. Vi skulle kunna göra förändringar som ger lägre kväveoxidutsläpp, till exempel genom att byta till fossil olja, men det vore ju inte så bra för klimatet. Jag saknar en helhetssyn – är klimatpåverkan eller låga NOx-utsläpp viktigast, undrade Roine Morin, hållbarhetschef på Södra och summerade:

- Att vi använder bästa tillgängliga teknik styrs genom miljöprövningar. Skatt minskar inte utsläppen från skogsindustrin. Den tar istället medel från utveckling av verksamheten och för att fortsätta att utveckla bioekonomin.

Se hela seminariet här. (Seminariet startar efter ca 1,5 minut.)

Läs Energiföretagens kommentar till utredningens betänkande.

Läs debattartikel publicerad i Dagens Samhälle den 1 november 2017