Europaparlamentet stödjer ett stärkt utsläppshandelssystem
Europaparlamentet röstade under dagens Strasbourgsession om ett stärkt EU ETS för perioden 2021-2030. Överenskommelsen innehåller många delar som energibranschen kämpat för, till exempel åtgärder som kan minska det stora överskottet av utsläppsrätter, något som bidragit till det låga priset på utsläppsrätter vi ser idag och som minskar incitamenten att investera i till exempel ny utsläppssnål teknik.
Att förslaget gick igenom sänder en signal om att EU tror på handeln med utsläppsrätter och banar nu vägen för att en uppgörelse med ministerrådet under 2017, beroende på när ministerrådet lyckas bli klara med sin förhandlingsposition. Frågan kommer att diskuteras och förhoppningsvis beslutas på miljöministermötet den 28 februari.
- Överenskommelsen i parlamentet innehåller många delar som energibranschen kämpat hårt för. Det gäller till exempel en utökning av antalet utsläppsrätter som årligen förs över till en så kallad marknadsstabilitetsreserv, för att minska överskottet av utsläppsrätter på marknaden samt annulleringen av de 800 miljoner utsläppsrätter som idag finns i marknadsstabilitetsreserven, säger Cecilia Kellberg, ansvarig för miljö- och klimatpolitik hos Energiföretagen Sverige.
- Förslagen som nu antagits kommer att minska överskottet vilket innebär att prissignalen i systemet stärks och att systemet då ligger mer i linje med målen i Parisavtalet.
Dessvärre antog Europaparlamentet inte förslaget om att minska utsläppen ytterligare fram till 2030 men det finns en möjlighet att öka utsläppsminskningstakten 2024, säger Cecilia Kellberg.
Ända in i det sista var utgången osäker
Det fanns flera ändringsförslag som kunde få ledamöter på båda sidor av det politiska spektrat att rösta nej till förslaget i sin helhet.
Det krävs runt 376 röster för att ett förslag ska godkännas vilket innebär att om alla i de två största grupperna röstar för ett förslag så har det mycket goda chanser att gå igenom. Men det fanns denna gång viss osäkerhet kring hur flera EPP-ledamöter i den konservativa gruppen som är parlamentets största grupp skulle rösta och även vissa landsdelegationer inom S&D, den grupp där svenska Europaparlamentarikern Jytte Guteland från Socialdemokraterna är ansvarig för lagförslaget gällande EU ETS.
I slutänden blev det 379 ledamöter som röstade för förslaget, 263 som röstade mot förslaget och 57 som avstod från att rösta. Stödet för rapporten kom från S&D (Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ), EPP (Moderaterna och Kristdemokraterna), ALDE (Liberalerna och Centern) och ECR (Brittiska Tories).