Vinklad rapportering om kärnkraft

Ekots uppgifter om en döende kärnkraftsindustri fick snabbt spridning till bland andra Aftonbladet och UNT. Energiföretagen Sverige menar att det är olyckligt att det sprids en vinklad och överdrivet negativ bild av en bransch som kommer att behöva locka ny kompetens i Sverige ända in på 2040-talet. Vattenfall annonserade nyligen att de behöver anställa 300 personer till sina kärnkraftverk och att ytterligare 200 personer kommer att behöva anställas årligen de kommande åren. För att klara detta spelar den allmänna bilden av kärnkraftsindustrin en stor roll; är det en framtidsbransch eller en döende industri?

Till att börja med måste det konstateras att delar av kärnkraftsindustrin har stora problem. Många projekt, framförallt på avreglerade elmarknader i västvärlden, har drabbats av stora förseningar och skenande kostnader. Ett närliggande exempel är det finländska kärnkraftsbygget i Olkiluoto som kommer att bli tio år försenat och minst dubbelt så dyrt som utlovat. De svenska kärnkraftsägarna har också meddelat att det av kostnadsskäl inte är aktuellt att bygga ny kärnkraft i Sverige. Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers, har också rätt när han beskriver hur flera stora kärnkraftsbolag har hamnat på obestånd och riskerar att gå omkull.

Men tvärt emot vad Ekots reportage förmedlar så gäller dessa problem inte för hela kärnkraftsindustrin. Många kärnkraftsprojekt byggs både i tid och inom utsatt budget och globalt sett driftsattes det över 9 GW ny kärnkraft år 2016  vilket är den högsta siffran på över 25 år.

Vilket år som jämförs med spelar stor roll för resultatet

Som stöd för påståendet att kärnkraften är på kraftig tillbakagång tittar Ekot på antalet byggstartade reaktorer. Det nämns att endast tre reaktorprojekt har påbörjats under 2016 jämfört med 15 reaktorer år 2010. År 2010 råkar vara det år under den senaste 20-årsperioden som det startades flest reaktorbyggen. Snittet de senaste 20 åren har legat på drygt fem byggstartade reaktorer per år och det finns ingen generellt nedåtgående trend, tvärtom är trenden svagt uppåtgående, men genom att välja ut just år 2010 som referenspunkt kan det enkelt framställas som en tydlig nedgång.

Antal byggstartade reaktorer ger inte hela bilden

Om man istället väljer att titta på det mer relevanta måttet hur många reaktorer som faktiskt har byggts klart och anslutits till elnätet världen över så framträder delvis en annan bild. År 2015 och 2016 driftsattes totalt 20 reaktorer vilket är den högsta siffran på 25 år.

Man kan också titta på antalet reaktorer som är under byggnation. Just nu är över 50 reaktorer under byggnation världen över. I ljuset av att det finns 450 reaktorer i drift är det en ansenlig kapacitetsökning. IAEA, FN:s atomenergiorgan, räknar med att kärnkraftskapaciteten kan komma att fördubblas till år 2050 jämfört med dagens nivå.

En kärnkraftskritisk rapport

Rapporten som Ekot refererar till är framtagen av en kärnkraftskritisk organisation. De finansieras också av kärnkraftskritiska aktörer vilket framgår tydligt på förstasidan av rapporten. Det finns flera oberoende institutioner som regelbundet publicerar statistik kring kärnkraftens utveckling, däribland. IEA (International Energy Agency) och IAEA (International Atomic Energy Agency).

Ambitiösa framtidsplaner

I inslaget i Ekot berättar också Tomas Kåberger att det inte satsas stort på kärnkraft någonstans i världen. Denna uppgift är direkt felaktigt. Kina har till exempel cirka 20 reaktorer under byggnation och i den senaste femårsplanen från 2016 planerar de för att påbörja byggnation av ytterligare 30 GW till år 2020, vilket motsvarar omkring 30 nya reaktorer. Det är näst intill en fördubbling jämfört med dagens totalt 37 reaktorer på bara några år. Till år 2030 är målet att det ska finnas totalt 150 GW i drift, en mycket kraftig ökning. Kina satsar stort på både förnybar energi och kärnkraft för att minska sina utsläpp.

Ryssland bygger just nu sex reaktorer inom landet och har även pågående exportprojekt i andra länder, till exempel Vitryssland, Kina, Ungern, Indien, Iran och Turkiet. I Japan försöker man starta så många reaktorer man kan eftersom man blivit så beroende av dyr naturgasimport efter Fukushima-olyckan. Indien bygger just nu fem reaktorer för att kunna minska sitt beroende av kolkraft.

Olyckligt att ställa fossilfria kraftslag mot varandra

Att på ett globalt plan ställa kärnkraft mot förnybart är mycket olyckligt eftersom en stark utbyggnad av samtliga fossilfria kraftslag är nödvändigt om vi ska ha en chans att klara tvågradersmålet, enligt FN:s klimatpanel, IPCC. Internationella energiorganet, IEA, lyfter också upp kärnkraftens roll i att bekämpa klimathotet. IEA nämner att det kommer att behövas cirka 1000 GW kärnkraft år 2050 för att klara klimatmålen. Det motsvarar en fördubbling av dagens kapacitet.