Proposition om Energipolitikens inriktning skapar långsiktighet
Publicerat av: Annika Johannesson ·
Regeringen har presenterat en proposition om energipolitikens inriktning, som tar vidare Energiöverenskommelsens förslag, för beslut i riksdagen. Det är nästan 10 år sedan riksdagen senast beslutade om övergripande energipolitiska mål. Att det nu sker igen skapar förutsättningar för en långsiktig och stabil energipolitik, säger Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige, i en kommentar.

De energipolitiska målen slås fast i regeringens proposition, Energipolitikens inriktning (Prop. 2017/18:228). Propositionens grund är energiöverensöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna och förslaget är en del i genomförandet av energiöverenskommelsen från 2016, skriver regeringen. Den skriver också att ”förslagen i propositionen ska skapa förutsättningar för en långsiktigt säker och hållbar energiförsörjning. Det ska finnas tydliga och stabila ramvillkor för alla energiaktörer.”
- Det är bra att Energikommissionens förslag nu beslutas av riksdagen. Det skapar förutsättningar för en långsiktig och stabil energipolitik. Jag ser också positivt på att de tre grundpelarna, miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft, slås fast som övergripande mål, vilket går i linje med EU:s övergripande mål, konstaterar Pernilla Winnhed, vd, Energiföretagen Sverige.
Energiföretagen Sverige anser att det är positivt att politiken hyser tilltro till marknadens funktion att reglera tillgång och efterfrågan. Vad som dock är viktigt är att samtidigt fastställa vad som är acceptabel nivå för ofrivillig bortkoppling från elnätet för sända rätt investeringssignaler till marknaden. Till det positiva hör också att propositionen lyfter att energieffektivisering kan leda till ökad elanvändning, exempelvis inom transportsektorn, där elen är en av nycklarna till att minska koldioxidutsläppen. Det är också bra att effektivisering, framför allt vad gäller effekt, betonas som särskilt viktig för att möta de framtida utmaningarna för det svenska elsystemet.
I propositionen framhålls att ett effektivt utnyttjande av vattenkraft och bioenergi kan öka effektuttaget. För vattenkraften ska det främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd och på detta område presenterade regeringen en egen proposition. När det gäller fjärr- och kraftvärmesektorn skriver regeringen: ”En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och effektiv elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den framtida el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar. Det är angeläget att möjligheten till högeffektiv elproduktion utnyttjas i bränslebaserad fjärrvärmeproduktion.”
- Det är jättebra att regeringen lyfter frågan. Kraftvärmens betydelse för energisystemet kommer att öka när ytterligare två kärnkraftsreaktorer läggs ner inom ett par år. Redan i Energiöverenskommelsen lyftes fjärr- och kraftvärmens viktiga roll i energisystemet, men än så länge saknas skarpa förslag. Istället diskuteras nya pålagor för sektorn, vilket i kombination med ett lågt elpris försvårar investeringar i ny kraftvärme, säger Pernilla Winnhed.
En annan del av propositionen som oroar Energiföretagen är elnäten. Där skriver regeringen att regelverket för elnät ”ständigt bör utvecklas”:
- Regelverket ändras nu för sjunde gången på 20 år, vilket ger dåliga förutsättningar för nödvändiga och långsiktiga investeringsbeslut. På samma sätt som för energipolitiken i stort behövs en långsiktighet och stabilitet även på elnätssidan. Här ser Energiföretagen gärna att branschen, tillsammans med kunderna och Ei, får möjlighet att utveckla förutsättningar för att öka kundinflytandet, avslutar Pernilla Winnhed.