En tredjedel av kraftvärmen hotas av nedläggning

– Enligt en uppskatt­ning som vi gjort av de planer vi känner till idag hotas i storleksordningen 1500 MW kraftvär­me att läggas ned, säger Lina Enskog Broman, ansvarig för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla på Energiföretagen Sverige.

Siffran är en uppskattning, men kan vara ännu större. Energiföretagen genomför just nu en närmare studie för att ta fram en säkrare siffra för hur det ser ut med kraftvärmeplanerna i landet framåt.

Viktig produktion vintertid

1 500 MW svarar mot drygt en tredjedel av landets kraftvärme på 3 500 MW, som årligen producerat cirka 15 TWh tillsam­mans de senaste åren. En stor del av denna produktion sker vinter­tid när effektbehovet är som störst i landet.

– Det handlar om kraftvärmeverk som är byggda mellan åren från mitten 1990-talet till mitten av 2000-talet, som kräver förnyelseinvesteringar för fortsatt drift, berättar Lina Enskog Broman.

Ett stort antal biokraftvärmeverk byggdes under dessa år. Det gäller exempelvis kraftvärmeverk i Falun/ Borlänge, där energibolagets vd Lars Larsson utrycker tveksamhet kring fortsatt satsning. Vattenfall har beslutat att inte förnya sitt befintliga kraftvärmeverk i Uppsala och satsar enbart på hetvattenproduktion. Möjligheten att installera en turbin i efterhand finns dock kvar.

Ett annat företag som är tveksam­t till förnyelseinvestering­ar i kraftvärme är landets största kraftvärmeföretag, Stockholm Exergi, med flera block på tillsammans 700 MW el. För fortsatt drift krävs kontinuerliga nyinvestering­ar för att hålla tekniken i trim.

– Med rådande förutsättningar är risken stor att det inte går att bygga eller återinvestera i kraftvärme. En sannolik utveckling är att kraftvärme motsvarande 450 MW el kommer att tas ur drift inom fem år, säger Fabian Levihn, R&D manager på Stockholm Exergi.

Det gäller dels två block vid Värta­verket, dels Hässelbyverket som kommer att läggas ner. Det sistnämn­da verket är från 1950-talet och är på 70 MW el. Stockholm Exergi har planer på att ersätta Hässel­byverket med en ny anläggning i Lövsta, men det är ännu inte fastslaget om det är möjligt att bygga kraftvärme.

– När det gäller Värtaverket handlar det om att stänga kolanläggningen med 145 MW el. Därutöver står vi inför ett vägval i att lägga ner eller modernisera det största kraftvärmeverket med över 200 MW elproduktion. Elmarknaden styr ju inte direkt åt rätt håll här, påtalar Fabian Levihn.

Med de senaste årens låga elpriser är det svårt att förränta nya investe­ringar i kraftvärme generellt oavsett bränsle, med undantag av avfall. När det gäller avfall finns ofta ett kvitt­blivningsproblem varför bränslet mer eller mindre är gratis. Det byggs exempelvis ny avfallsbaserad kraft­värme av E.ON i Upplands-Bro.

Vindkraften växer

Lönsamhetsmässigt klarar sig ny vindkraft generellt sett bättre än biokraftvärme. Därför investeras det kraftigt i ny vindkraft, som paradoxalt nog kan slå undan benen för kraftvärmen. Ny vindkraft sänker elpriset och gör därmed förnyelse­investeringar i befintlig kraftvärme olönsamma.

Att så mycket ny vindkraft byggs nu hänger samman med att investe­rare passar på att få elcertifikat till­delade innan systemet stängs. Det är ”först till kvarn” som gäller och när gränsen nås – 18 TWh ny elproduk­tion – tilldelas inga nya certifikat.

Följden blir helt enkelt att det kan byggas för mycket ny kraft på för kort tid med risk för prispress på el som följd.

Det var också det som skedde för några år sedan då en mycket kraftig utbyggnad av ny vindkraft sänkte elpriset och först den senaste vintern har elpriset hämtat sig.

Ett problem med elcertifikaten är att de enbart stimulerar själva produktionen av el och inte premie­rar effektvärdet. Vindkraft har lågt effektvärde medan kraftvärme har ett högt.

Kraftvärmens effektvärde är speciellt viktigt nu när ytterligare två kärnkraftreaktorer ska läggas ned; Ringhals 1 år 2020 och Ringhals 2 år 2019, på tillsammans 1750 MW. Om även en tredjedel av kraftvärmen skul­le försvinna handlar det om drygt 3 000 MW totalt sett.

Redan idag saknas 860 MW den mest kritiska vintern en ”tio-års-vinter”, enligt Svenska kraftnäts senaste rapport till regeringen. Med 3 000 MW nedlagd effekt gör det att underskottet handlar om närmare 4 000 MW. För att klara effektbalan­sen denna timme räcker inte dagens effektreserv på cirka 700 MW långt.

– Nedläggningen av kärnkraftverken gör att effektbalan­sen försämras och södra Sverige blir mer beroende av el från norra Sverige och utlandet. Själv­klart blir det ännu sämre om kraftvärmeverk skulle försvinna ur systemet, säger Erik Hellström, analytiker på Svenska kraftnät.

Merparten av den nya vindkraftelen byggs ut i norra Sverige medan kärnkraftverken som ska läggas ned finns i södra Sverige.

Väderutjämnare

En som dock är lite frågande till om så mycket kraftvärme kommer försvinna är Sten Lillienau, Key Account Manager på energihandels­företaget Neas Energy, ett företag som handlar med, och optimerar drift av, kraftproduktion från både förnyelsebart och kraftvärme.

– Kraftvärmen kommer att få en allt viktigare roll och större möjligheter när alltmer väder­beroende kraftpro­duktion, i form av vind och sol, tillförs i elsystemet. Vi kom­mer sannolikt att få se ett generellt stigande elpris och framför allt ett mycket mer volatilt spotpris som varierar med väder och vind.

– Ett råd till ägarna är därför att investera i teknik som möjliggör snabba upp- och nedregleringar så att man köra verken efter aktuellt elpris, påtalar Sten Lillienau.

Text: STAFFAN BENGTSSON

Inom kort kan du läsa nummer 4 av Tidningen Energi som e-tidning här. Där hittar du också tidigare nummer av tidningen.