Digital parlör fyller stort behov hos nyanlända

Sex blivande distributionselektriker kliver genom den djupa snön på väg mot stolparna att klättra upp i. De har dragit på sig skyddskläder och klättrar vant upp. Vi är på Åsbro kursgård och får följa med en grupp nyanlända elever som deltar i snabbspåret till distributionselektriker – en utbildning som börjar med teori och praktiska moment på kursgården för att sedan följas av åtta veckors arbetspraktik.

Elin Fellers, projektkoordinator för Välutbildade nyanlända på Energiföretagen Sverige och Basel Taleb, anläggningsingenjör på C4, är på plats i elevernas klassrum för att berätta om den digitala parlören som nu finns kostnadsfritt att tillgå på webben. 1100 energitermer på svenska, engelska och arabiska som Basel Taleb tog fram under ett sommarjobb på Kraftringen och som nu har digitaliserats.

Stort behov av korrekta facktermer

Basel inleder med att berätta om sin första praktikperiod på Kraftringen, efter endast ett år i Sverige.

- Det var inte lätt, jag var rädd och nervös då jag var den enda nyanlända personen på Kraftringen. Ett företag med 98 % svenskar som dessutom pratade skånska…

Han fortsätter med att berätta om hur snälla och trevliga alla var, att de uppmuntrade honom att ställa frågor men också hur viktigt det var att använda tiden till att fokusera på att lära sig yrket praktiskt och att det försvårade av att samtidigt lära sig att förstå fackspråket.

- Vet ni vad en jordkabel är? frågar han gruppen. Tystnad. 

- Känner ni till kabelskåp? Samtliga hummar.

- I Syrien säger vi kabellåda men det är samma sak. Det är samma elnät i hela världen, skillnaden är att här i Sverige använder vi modernare material och andra benämningar – och det är dem vi måste lära oss.

Eleverna har testat den digitala parlören och tycker att det är enkelt och tydligt hur man söker i verktyget. Någon efterfrågar bilder som komplement och att det kan vara svårt att veta hur man sätter in orden i fullständiga meningar.

Mahfouz Almahmoud kom till Sverige från Syrien för 2,5 år sedan. Han har en bakgrund som elmontör och tekniker på ett telekomföretag och har även arbetat ett par år som lärare. När han kom till Sverige fick han ett arbete på ett äldreboende - något han inte alls trivdes med, men känner att han på denna utbildning hamnat rätt.

- Språket är otroligt viktigt, jag är intresserad av språk och tycker det är roligt att lära mig. Jag tror att man måste tänka på svenska för att verkligen lära sig fullt ut.

Nizaar Maamo håller med. Han bor under utbildningen på Åsbro men annars tillsammans med sin fru och sina två döttrar inne i Stockholms innerstad. Han arbetade som elektriker i Syrien i 15 år innan han kom hit och längtar efter att få börja jobba. Första steget är praktik, men att få en praktikplats är inte så lätt trots att distributionselektriker är ett bristyrke.

Basel går igenom parlörens olika kategorier och tipsar om att börja med att plugga in El-ordlistan. Någon påpekar att man också kan söka upp ord på Google Translate men Basel upplyser om att det endast är ca 20 % av de här orden som finns där då de flesta orden är specifika för branschen. Även om de finns på Google så görs det en direktöversättning vilket många gånger blir fel.

Det är tydligt att många av termerna på svenska är nya för eleverna och att det finns en hel del att lära.

- Varför finns inte orden på tigrinja? frågar Ibrahim Ramadan som är från Eritrea.

Basel svarar att han inte kan det språket och Elin fyller i att man prioriterat arabiska då det är det största språket bland gruppen nyanlända, men det finns inget som hindrar att man utökar terminologin till fler språk om det finns användare.

Fler termer och ord ska komplettera

Det sammanlagda betyget på språkverktyget är högt. Det går att spara som bokmärke i mobilen för att enkelt kunna plockas fram när man behöver snabb översättning och vikten av att lära sig bra svenska är alla överens om. Nu väntar vi på ytterligare ca 600 termer som Basel Taleb har tagit fram och som ska granskas för att under våren kompletteras till den digitala parlören.

Den digitala parlören har tagits fram med hjälp av anslag från Arbetsförmedlingen. Det är Energiföretagen Sverige, som tillsammans med Basel och Kraftringen gjort parlören tillgänglig via den digitala plattformen Lingio.

Du hittar den digitala parlören här.