Sverige befinner sig i en fas av expansion och teknisk utveckling som går i ett högt tempo. För allt detta är tillgången på el en förutsättning. Det gäller för nya bostäder, datahallar, elbilar, etablering av elintensiv industri och elektrifiering av befintlig industri för att fasa ut fossila energikällor. Det här innebär ett stort tryck på de svenska elnäten. Faktum är att hela denna utveckling hotas av att elnätets kapacitet inte räcker till allt. Rapporten visar att trängseln i elnäten på många håll redan utgör ett hinder för både klimatomställning och tillväxt vilket innebär en samhällsekonomisk kostnad på 80 miljarder kronor per år redan nu, som stiger till 150 miljarder år 2030 vid uteblivna anslutningar till elnätet. Idag är problemet fortfarande hanterbart men utan snabba åtgärder riskerar det att snabbt eskalera och leda till stora samhällsekonomiska förluster och missade klimatmål.
Pernilla Winnhed, Energiföretagens vd, kommenterar:
- Trycket på elnäten har på kort tid ökat kraftigt genom bland annat nya bostäder, elbilar, elintensiv industri, datahallar och förnybar energi. Det är en positiv utveckling både för Sveriges tillväxt och för klimatomställningen men att bygga ut näten går tyvärr inte lika snabbt. Långdragna tillståndsprocesser gör att det i många fall tar upp till 15 år. Här krävs att politiken kan enas över blockgränserna om kraftfulla åtgärder för att snabba upp tillståndsprocesserna och möjliggöra ökade investeringar. Det handlar inte bara om investeringar i nya ledningar utan även ny teknik, som batterilager och smart utrustning. Det är också viktigt att stärka förutsättningarna för fjärr- och kraftvärmen, som avlastar elnäten lokalt.
Ulla Sandborgh, generaldirektör för Svenska kraftnät, säger i en intervju med Dagens Industri (19 september 2018) att ett av de största problemen är tiden det tar att bygga ut näten:
- Det är ett stort hot mot Sveriges konkurrenskraft och kräver sannolikt många åtgärder av alla berörda aktörer, inklusive politikerna. Ett viktigt förslag är att snabba på handläggningstider och tillståndsprocesser så att det inte tar 10–15 år att bygga nya elnätsförbindelser.
För Svenska kraftnät som har hand om det svenska stamnätet har kapacitetsbrist blivit en av de viktigaste frågorna att lösa. De för till exempel en dialog med 26 kommuner där det gäller att säkra Stockholms framtida behov av el. Det går inte längre att ta för givet att det finns kapacitet, det är först år 2027 som Stockholm får ytterligare kapacitet.
Flera svenska städer vittnar om samma problem. När batteritillverkaren Northvolt undersökte etablering av en ny fabrik i Sverige föll alternativet att förlägga den i Västerås bland annat på att elnätskapaciteten inte var tillräcklig.
Ta del av rapporten "Trångt i elnäten - ett hinder för omställning och tillväxt?".
Fotnot: Faktiskt, ett samarbete mellan Svt, SR, Svd, DN och KIT, har granskat siffran 150 miljarder som presenteras i rapporten.
Sammanfattningen lyder: "Det svenska elnätets begränsningar är ett problem, som väntas bli allt större. Enligt en rapport som tagits fram åt Energiföretagen Sverige kommer staten gå miste om 150 miljarder kronor per år på grund av näringslivets behov av nyanslutningar till elnätet inte kan tillgodoses.
Den siffran har tagits fram med beräkningar som kan ifrågasättas, enligt flera experter som Ekot har pratat med. Teorin i rapporten att begränsningar i elnätet får industrisatsningar att lämnar Sverige, ifrågasättas också.
Slutsatsen bygger även på att inga investeringar görs i elnätet fram till och med 2030. Flera investeringar är dock planerade. Enligt rapportförfattaren utgör summan 150 miljarder en maxtak – och med investeringar kommer den samhällsekonomiska förlusten 2030 att vara lägre än 150 miljarder.
– Vi ska vara ödmjuka inför en komplex fråga. Vårt estimat är ett av de första seriösa, så vi ska vara ödmjuka inför det faktum att det kan finnas förbättringspotential, säger Mats Wang-Hansen, rapportförfattare."
