Vattenkraften är reglerbar – Energiföretagen förklarar

El kan inte lagras i stor skala, utan måste produceras i samma stund som den används. Dessutom varierar efterfrågan på el, framför allt med temperatur och dagsljus, vilket visar sig i olika tidsperspektiv – över året, mellan veckans dagar och dygnets timmar. Därför måste elproduktionen vara följsam.

Vatten kan lagra energi

Vattenkraften är ett sätt att producera el som kan följa variationerna i elbehov, både i långt och kort tidsperspektiv. Energi i form av vatten lagras i sjöar och magasin, som kan användas för elproduktion när elen behövs som mest. Möjligheterna att lagra energi men också att snabbt kunna ändra produktionen öppnar för följsamhet, och vattenkraften kallas därför reglerbar.

Det sker mycket forskning och utveckling kring energilagring. Men för att lagra stora mängder el över lång tid finns idag inga batterier som klarar av det på samma resurs- och kostnadseffektiva sätt som vatten kan lagras i vattenkraften.

I Sverige produceras årligen 140–160 TWh el (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar), varav vattenkraften utgör knappt hälften med 65 TWh. Produktionen varierar dock mellan 50 och 80 TWh, beroende på hur mycket regn och snö som fallit under året och året före. Flexibiliteten i vattenkraften borgar för en trygg eltillgång och är av stor betydelse för det svenska och nordiska elsystemet. Ungefär en tredjedel av EU:s produktionskapacitet i vattenkraft fanns år 2017 i Sverige och Norge.

Reglering från säsong till sekund

Vattenkraftens reglerbarhet har betydelse i olika tidsperspektiv. Dels kan energin (vattnet) sparas från perioder med lågt elbehov till perioder med högt elbehov (som på vintern), dels kan vattenkraften snabbt ändra sin elproduktion.

Längst upp i de svenska älvarna finns stora magasin för lagring av vatten – säsongsmagasin (och flerårsmagasin). Där är det möjligt att spara vatten som kommer med vårfloden, då snön smälter, över sommaren och ända till nästkommande vinter när behovet av el är som störst – så kallad säsongsreglering. Under året fylls magasinen också på med regn, särskilt under hösten.

Korttidsreglering innebär att möta förändringar i efterfrågan på el under dygnets timmar och veckans dagar. Till exempel ökar elanvändningen snabbt under morgontimmarna, för att sedan nästan vara konstant under dagen och därefter snabbt avta under kvällen. För detta används även vattenmagasin som ligger nedanför säsongsmagasinen i älvens flödesriktning.

Vattenkraften används också för frekvensreglering. För att utrustning som är ansluten till elnätet ska fungera, och för att elnätet ska kunna motstå störningar, får nätfrekvensen inte avvika för mycket från det normala värdet 50 Hertz. Vattenreglering används därför också i det riktigt korta tidsperspektivet (sekunder). Det hanteras genom att utrymme för automatisk upp- och nedreglering reserveras i vissa kraftverk.

Mer förnybar elproduktion kräver mer reglering

Genom att vattenkraften är reglerbar skapas utrymme för mer vind- och solkraft i elsystemet. Detta eftersom vattenkraften kan balansera dels snabba förändringar som sker i systemet när vinden tilltar/mojnar eller när solen går i moln, dels långsamma stora förändringar. Därför kan vattenkraften kallas dubbelt förnybar – den är i sig själv förnybar, och möjliggör mer annan förnybar el.

Svensk vattenkraft är också attraktiv som reglerkraft för utlandet, där grannländer som inte har vattenkraft ofta använder fossilbränsleeldade kraftverk för reglering. Den bidrar därmed till att tränga undan kraft i utlandet som är sämre klimat- och miljömässigt.

Den svenska vattenkraftens regleregenskaper blir alltså ännu viktigare såväl inom Sverige som i våra grannländer i takt med att övrig förnybar el – främst vind- och solkraft – byggs ut.