Preliminär nordisk elstatistik för 2018 – så ser det ut

Under 2018 producerades preliminärt inom Norden 396,8 TWh el (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar). 53,5 procent var vattenkraft, 22 procent kärnkraft, knappt 14,5 procent övrig värmekraft (kraftvärmeverk och kraftverk som eldar avfall, biobränslen, kol, olja och gas) och 10 procent var vindkraft. Elanvändningen inom Norden var samtidigt 395 TWh.

Året resulterade i ett nettoöverskott på 1,8 TWh. Norden köpte mest el från Ryssland, 7,8 TWh och sålde ingen el dit. Näst största handelspartner var Tyskland som sålde 6,2 TWh till Norden och köpte 5,4 TWh. Övriga länder som Norden handlade med – Estland, Litauen, Nederländerna och Polen – blev nettoimportörer av el inom intervallet 1,6–3,5 TWh.

Tabell nordisk preliminär elbalans 2018 (TWh)

Vattenkraft                     212,3
Kärnkraft                          87,3
Övrig värmekraft            57,8
Vindkraft                          39,4
Total elproduktion      396,8
Import                              16,0
Export                             -17,8
Nettohandelsutbyte     -1,8
Elanvändning              395,0

Stor nordisk elmarknad

Nordens länder är relativt sett glest befolkade och använder jämförelsevis mycket el. Det beror på en hög andel elintensiv industri och på klimatet som innebär att vi behöver mer energi till uppvärmning, där el används mer än i övriga Europa. Bakom en högre elanvändning ligger också ländernas naturtillgångar, framför allt vattenkraft i Norge, Sverige och i mindre grad Finland. Sverige och Finland har dessutom byggt ut kärnkraft vilket relativt sett ökat användningen av el inom industri och uppvärmning, i stället för att använda fossila energikällor.

De fyra nordiska ländernas sammanlagda elanvändning är storleksmässigt klart större än i länder som Spanien, Italien och England. Frankrike däremot, hade 25 procent högre elanvändning och Tyskland drygt 45 procent högre elanvändning än Norden år 2016 som exempel.

Låga kundkostnader jämfört med Tyskland

Priset på råkraft på den nordiska elbörsen är detsamma för alla aktörer. Prisnivån bestäms av priset på den sist producerade kilowattimmen, den dyraste som för stunden krävs för att möta efterfrågan på el. Den är ofta baserad på fossileldad kraftproduktion vilket innebär att priset på utsläppsrätter för koldioxid ligger med i råkraftpriset, det så kallade systempriset.

Kundernas totala elkostnader mellan de nordiska länderna är olika. Det beror på variationer mellan länderna i de tre delar som kundens elpris består av:

• Elhandelskostnaden, där elhandelsföretagen köper elen på den nordiska elbörsen och säljer till kunderna. Elhandelsföretagen har olika avtalsmodeller för kunderna, där de vanligaste är rörligt avtal som följer elbörsens priser och bundet avtal, där olika bindningstid kan väljas.
• Elnätskostnaden som beror på var i landet en kund bor. Elnätsverksamheten bedrivs som monopol i de olika länderna där ett elnätsföretag har rätten att distribuera el inom sitt område. Dessa företag har olika förutsättningar för att driva och underhålla näten och kostnaderna blir därför olika för kunderna. Avgifternas skälighet övervakas och regleras i varje land av en myndighet.
• Skatter och avgifter varierar mellan länderna. Sverige och Norge har ett gemensamt elcertifikatsystem för att bygga ut mer förnybara energikällor, medan Danmark och Finland har en annan modell. I Sverige betalar kunder energiskatt på el, och moms som är 25 procent på alla övriga delar av elkostnaderna inklusive energiskatten, medan övriga Norden har andra skattesatser.

Sverige, Norge och Finland har förhållandevis låga totala elkostnader för kunderna. För kunder med en elanvändning på över 15 000 kWh per år (motsvarande villakunder med elvärme) var genomsnittlig kostnad första halvåret 2018 för dessa länder 0,11–0,13 Euro, medan danska kunder betalade 0,22 Euro. Som jämförelse betalade tyska kunder höga 0,27 Euro, engelska kunder 0,16 Euro och franska kunder 0,15 Euro.

Nordiska klimatutsläpp lägre

Alla fyra nordiska länder har förhållandevis låga koldioxidutsläpp, där energisektorn och elsystemet bara är en del av de totala utsläppen. I Sverige är utsläppen från elproduktion mindre än 2 procent av de totala utsläppen i landet. De stora utsläppskällorna är inrikes och utrikes transporter och industrin.

Brukligt är att presentera koldioxidutsläppen per BNP eller per capita, det vill säga i relation till landets ekonomi eller till dess invånarantal. Om vi till exempel ser på ton per capita för år 2016 så ligger Sverige på 5,2 ton, Danmark på 6,3 ton, Finland på 8,2 ton och Norge på 7,8 ton. Här ligger USA till exempel på 16,2 ton, Tyskland på 9,8 ton, England på 6,4 ton och Frankrike på 5,0 ton.

Läs mer om statistiken

Läs mer om nordisk och internationell statistik på Energiföretagens webbplats här

Besök Eurostat här