Är brister i infrastrukturen ett hot mot den cirkulära ekonomin?

För att möta miljö- och klimatmål behöver samhället bli mer cirkulärt. Men de svenska näten för el, VA och fjärrvärme står inför stora investeringar, och infrastrukturen för biogas släpar efter. Vad får det för konsekvenser för den cirkulära ekonomin, vem bär ansvaret och hur löser vi det?

Det var dessa frågor som diskuterades på seminariet och Svante Werger från Msb inledde seminariet med att prata om sårbarhet i infrastrukturen och påpekade att infrastrukturen är kärnan som får samhället att fungera.

Han fortsatte med att konstatera att brister i infrastrukturen leder till kriser. Ur ett klimatförändringsperspektiv finns många utmaningar med anpassning. När det gäller vatten till exempel, kan det handla om högre vattenstånd, större flöden och kraftigare skyfall. Men det kan även bli tvärtom – vattenbrist med torka och problem för livsmedelsproduktionen. Vi kommer också att se fler värmeböljor. Det kan till och med bli så att vissa områden i Sverige blir mindre attraktiva att bo i.

Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm höll med om den bilden och sa att klimatförändringarna redan påverkar våra system. Vår vatteninfrastruktur måste anpassas efter den verklighet vi lever i idag där vissa områden kan ha översvämningar medan andra har vattenbrist. Vi måste se till att anpassningar görs för att behålla god vattenkvalitet.

Att klimatförändringarna märks höll Energiföretagens vd, Pernilla Winnhed, med om. Elnäten har till exempel påverkats, som vid de kraftiga stormar vi haft under senare år. och inte minst blev det tydligt under förra årets skogsbränder.

Elförsörjning och fjärrvärme en tydlig del av cirkulär ekonomi. Från politisk håll brukar man hålla med men nu går det tyvärr åt motsatt håll, påpekade Pernilla Winnhed och frågade om man skulle kunna ha med cirkulär ekonomi att ta hänsyn till när nya beslut fattas. Något man måste ta hänsyn till: Gynnas eller gynnas inte cirkulär ekonomi av förslaget?

– Visst diskuterar vi cirkulär ekonomi, sa Marlene Burwick S. Det finns ju tydligt med även i EU-politiken.

Betty Malmberg, M, påpekade dock att frågorna inte syns på agendan så ofta. Det mesta görs på kommunal nivå.

Marlene Burwick som till för ett år satt i kommunstyrelsen i Uppsala höll med om att mycket av ansvaret självklart ligger på kommunal nivå men att en hel del måste upp på nationell nivå för att man ska få en helhetsbild. Vi behöver ett system för att få med alla delarna – biogasstrategi, elektrifiering, omställning och så vidare.

Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige vill komma åt just bristen på helhetssyn.

–  Vårt problem är att vi måste prata med så många olika departement, vi skulle önska en samordning.

– Jag kan också se att det idag finns behov att lyfta upp frågan på riksnivå, höll Betty Malmberg med. Det syns inte minst på det som händer med kraftförsörjningen nu - där vi plötsligt fått upp ögonen för att vi faktiskt befinner oss i en krissituation. Vi måste bli duktigare på att prata med varandra inom politiken så att ni slipper springa till 17 olika instanser.

Maria Malmkvist tyckte att man kan se biogas som det ultimata exemplet på cirkulär ekonomi. Men infrastrukturen släpar efter. Det finns ett användningsmål för biogasen i Svergie på 15 TWh till 2030. Där är bland annat Klimatklivet är ett viktigt styrmedel för att klara av utbyggnaden av infrastrukturen för att klara det målet.

– Vi får inte glömma att det är en viktig säkerhetsfråga att vi blir mer självförsörjande på drivmedel – där har biogasen också en viktig roll, lade Maria Malmkvist till.

Tony Clark som är nytillträdd vd för Avfall Sverige gjorde sin första dag på jobbet. Han påpekade att infrastrukturen för avfall på så många sätt är kopplad till andra branscher. Ett exempel är hur fastighetsnära insamling av matavfall ska leda till mer biogas.

– Först och främst måste vi minska matsvinnet men sen kommer sorteringen in, sa Tony Clark. År 2021 blir sortering obligatorisk och då måste ju infrastrukturen vara utbyggd.

– En tredjedel av det som hamnar i hushållsavfallet borde ha sorterats ut – vad kan politikerna göra för att påverka i producentledet för att minska mängderna som blir avfall? frågade Tony Clark politikerna.

Marlene Burwick svarade att man behöver bättre kontroll på vilka material som används i tillverkningsledet. Det gäller både för kemikaliesäkerhet och återvinningsbarhet.

– När vi får en peng på vad avfallet kostar eller kan ge i form av resurs – först då kommer vi också att se en verklig förändring.

En annan viktig punkt för cirkularitet är återföring av fosfor till våra marker. Där efterfrågar branschen långsiktiga mål. Frågan har diskuterats i 17 år utan att man kommit framåt.

Marlene Burwick höll med om att fosfor är ett av de kritiska ämnen som är en viktig del i den cirkulära ekonomin. Men framför allt måste vi fokusera på HUR vi ska hantera och återföra fosforn, menade hon.

Slutligen kan vi konstatera att frågan om hur man ska uppnå ett hållbart cirkulärt samhälle engagerar men att det uppenbarligen finns frågetecken kring hur frågorna ska samordnas.

–  Ni kan använda oss som ingång till politiska samtal, avslutade Betty Malmberg och pekade på sig själv och Marlene Burwick. Som en kvittens på det här samtalet vi har haft här.

Det är något de fyra branscherna, som stod bakom dagens seminarium, gärna plockar upp till hösten.

På bilden: Betty Malmberg och Marlene Burwick, med moderator Henrik Wingfors (Energiföretagen) i bakgrunden.