Brist på biobränslen och kall vinter syns i fjärrvärmestatistiken

Fjärrvärmens lokala miljövärden för olika fjärrvärmenät för 2018 är nu insamlade och publicerade på Energiföretagen Sveriges webbplats. De lokala miljövärdena är beräkningar som gjorts enligt en överenskommelse i Värmemarknadskommittén, VMK, och som räknar ut miljöpåverkan från energianvändning i fjärrvärmevärmda fastigheter.

Fjärrvärmens miljöpåverkan redovisas ur tre perspektiv:

1. hur mycket koldioxid som släpps ut under hela produktionskedjan
2. hur effektivt energin används
3. hur stor andel fossila bränslen som används i varje fjärrvärmenät

Ökad efterfrågan

Efterfrågan på fjärrvärme ökade år 2018 på grund av en kallare vinter än 2017. Fjärrvärmeleveranserna till slutkund ökade från 48,3 TWh (2017) till 49,1TWh (2018) vilket gav upphov till ökad bränsleanvändning.

Brist på biobränsle ledde till mer fossilt

De sammanlagda koldioxidutsläppen ökade med 0,37 miljoner ton CO2-ekvivalenter vilket är en ökning med 12 procent. Delvis beror det på att mer bioavfall blir biogas och mer plastavfall skickas till energiåtervinning. En del av utsläppsökningen beror också på svårigheter att få fram biobränslen när efterfrågan varit hög, vilket har lett till en ökad användning av fossila bränslen. Andelen fossilt ökade med 0,7 procentenheter (ca 0,5 TWh), från 4,4 procent år 2017 till 5,1 procent år 2018. Samtidigt ökade även den totala användningen av biobränslen och biooljor med 0,9 procentenheter.

Ökningen berodde alltså på en kombination av flera faktorer, där en kall vinter var den ena. Bristen på biobränslen var den andra, och biobränslebristen hade i sin tur flera orsaker, bland annat omfattande nederbörd i södra Sverige som ledde till problem att komma fram med maskiner för skogsavverkning och transporter. Liknande omständigheter rådde i våra grannländer Finland och Litauen. Mycket snö i norra Sverige försvårade också uttaget av grenar och toppar som blir över vid avverkning, så kallad grot, som brukar användas som bränsle i fjärrvärmeverken.

Här kan du se fjärrvärmens bränslemix 2018

Plasten ger störst klimatpåverkan

När det gäller den totala klimatpåverkan så står avfallet för 50 procent av den beräknade klimatpåverkan eller 35,2 g CO2ekv/kWh. Anledningen till detta är plastinnehållet i avfallet. De fossila bränslena kommer därefter, med 24 procent eller 17,1 g CO2ekv/kWh. Därefter kommer torv, med ett bidrag på 15 procent eller 10,5 g CO2ekv/kWh. Resterande 11 procent är utsläpp från förbrukning av biobränslen och el.

Utfasning av fossilt på gång

De företag som står för en stor del av ökningen av fossila bränslen har redan börjat vidta åtgärder för att säkerställa minskad användning av fossila bränslen under 2019. Bland annat har Vattenfall i Uppsala använt sitt sista kollager. Mälarenergi i Västerås sätter en ny biobränslepanna i drift hösten 2019 och slutar därmed med koleldning helt. Tekniska verken i Linköping eldade sin sista kolbit i februari 2019. Stockholm Exergi planerar att fasa ut sin sista kolpanna 2022. Andra exempel på pågående investeringar inom branschen är fortsatt konvertering till fasta biobränslen och bioolja, fortsatt samarbete för ökad användning av industriell spillvärme och lagring av värme för att jämna ut produktionen under kallare perioder och därmed minska behovet av fossila bränslen.

Glädjande ökning av restvärme

Årets utsläppssiffror får ses som ett hack i en kurva som gått stadigt neråt ända sedan 80-talet. Fjärrvärme är en av de viktigaste anledningarna till att Sverige har nått sina klimat- och miljömål.  Minskningen av klimat- och miljöpåverkande utsläpp beror på att det används allt mer förnybara bränslen och att energin används på ett mer effektivt sätt. Många fjärrvärmeföretag producerar el och värme samtidigt, så kallad kraftvärme (8 TWh el, 2018). Under 2018 producerades cirka 50 procent av fjärrvärmen i landet i kraftvärmeanläggningar. Och på många håll i landet återvinner fjärrvärmeföretagen restvärme från industri eller energin ur avfall. Användningen av restvärme från industrin ökade med 5 procent under 2018.

Fjärrvärme är resurseffektivt

Fjärrvärmeföretagen hade en fortsatt mycket hög verkningsgrad i sina pannor. 96 procent av den tillförda energin levererades till slutkund. Dessutom hade branschen en mycket låg användning av primära resurser för att leverera fjärrvärme till slutkund.  I genomsnitt omvandlades varje kWh primärenergi till minst 6 kWh fjärrvärme som kunde levereras till kund, en omvandlingsfaktor betydligt högre än konkurrerande värmesystem.

Fotot visar Stockholm Exergis kraftvärmeverk, Bristaverket. Fotograf: Hans Ekestang.