Elanvändningen vid hemarbete – nya mönster i Sverige

Tidigare i våras studerade Energiföretagen hur årets elanvändning i en av Stockholms kranskommuner såg ut i förhållande till genomsnittet av de fem föregående åren och presenterade resultatet i en nyhet på vår webbplats.

Resultatet av vår förra studie

Efter en mild vinter och vår, och sedan coronapandemin ovanpå det, kunde vi konstatera att elanvändningen som förväntat var lägre än genomsnittet. När vi justerade för olika storlek på elanvändningen över hela veckan (så att värdena blev jämförbara) kunde vi notera små avvikelser. Elanvändningen verkade vara mindre än genomsnittet på förmiddagen på torsdagar och lite högre på fredag eftermiddag. Det skulle kunna bero på att hushållen flyttat en del av sin elanvändning mellan dagarna.

Därefter studerade vi om det fanns några skillnader mellan dygnets timmar på vardagar respektive helgdagar. Jämfört med medelkurvan kunde vi se att den traditionella morgontoppen i elanvändning låg något senare och var lite mer utdragen, medan kvällstoppen kommer något tidigare på dagen.

Flera nätområden undersökta

Det är många faktorer som påverkar elanvändningen, och nätområdena är inte heller särskilt homogena. Därför är det svårt att dra några större växla på resultatet. Ett nätområde är inte tillräckligt och vi beslöt oss därför för att undersöka hur det ser ut i några fler områden. Det är det vi redovisar här och nu.

De områden vi tittat på är:

• Hela Sverige och de fyra enskilda elområdena SE1, 2, 3 och 4 (från norr till söder).
• Större städer: Göteborg, Linköping, Malmö, Skellefteå, Stockholm, Umeå.
• Kranskommuner till storstäder: Huddinge, Huvudsta, Lidingö, Lerum, Lomma, Nacka.
• Glesare bebyggelse: Boden, Falbygden, Hälsingland, Östra Götaland, Skånebygden landsnät, Värmland.

Vi har utgått ifrån förbrukningsprofiler publicerade på Svenska kraftnäts (Svk) webbplats. Förbrukningsprofiler utgörs av den elanvändning som inte rapporteras dygnsvis till Svk och består förenklat uttryckt av elanvändningen hos de kunder som inte har timbaserade elavtal, vilket huvudsakligen är hushållskunder. Perioden vi undersökt är vecka 11–18, där vi jämför årets elanvändning med ett genomsnitt för perioden 2015–2019.

Normkurvor skapade

För att ta hänsyn till att den totala elanvändningen varierar mellan åren så skapade vi normkurvor så att kurvorna i diagrammen hamnade på samma nivå.

Vi har studerat vardagar och heldagar under perioden och till slut redovisat fyra kurvor i samma diagram, som visar elanvändningen över ett dygn. De fyra kurvorna är vardag 2020, vardag 2015–2019, helgdag 2020 och helgdag 2015–2019.

Läsanvisning. Diagrammen visar den typiska profilen för ett dygn, med toppar i elanvändningen på morgonen och efter arbetets slut. Helgprofilen har traditionellt en senare morgontopp eftersom de flesta inte arbetar på helger och går upp senare

Jämförelse 1 – riksnivå

Diagrammet nedan visar kurvor för hela Sverige. Den heldragna röda kurvan illustrerar hur elanvändningen i genomsnitt fördelat sig över vardagsdygn för veckorna 11–18 för år 2020, medan den streckade röda kurvan är motsvarande genomsnitt för perioden 2015–2019.Av diagrammet framgår att den heldragna röda kurvan ligger något lägre än den streckade röda kurvan fram till klockan 9:00, för att därefter ligga högre resten av dagen och sedan klockan 20:00 minska något snabbare än genomsnittet. Att kurvorna korsar varandra indikerar en något utjämnad elanvändning över dygnet. Samma mönster ses för helgdygnen, där den heldragna gröna kurvan korsar den streckade gröna kurvan vid två tillfällen under dygnet.

Jämförelse 2 – nivå elområden

Sedan november år 2011 är Sverige indelat i fyra elområden Luleå (SE1), Sundsvall (SE2), Stockholm (SE3) och Malmö (SE4) och det är lätt att inse att förutsättningarna skiljer sig åt ganska mycket mellan dessa områden där det finns stora variationer i befolkning, geografi och väderförhållanden.

För de fyra elområdena noterar vi att de nordligaste områdena uppvisar samma nya mönsteravvikelser som för hela riket. Avvikelserna är lite tydligare i SE2 än i SE1. Även i SE3 återfinns samma nya mönster, men det går att urskilja att morgontoppen på vardagar är något senare än för referensperioden 2015–2019 och att kvällstoppen är aningen tidigare.

Minst är skillnaden i SE4 när det gäller vardagarna där kurvorna så gott som sammanfaller. Å andra sidan är skillnaden störst där på tidiga helgmorgnar.

Jämförelse 3 – nivå större städer

Större städer exemplifierar vi med storstaden Malmö i diagrammet nedan.

Medan elanvändningsmönstret för typdygnen på riks- och elområdesnivå kan liknas vid en kamel med två pucklar så ser kurvan annorlunda ut i storstadsområdena. Det beror på att en större andel av elanvändningen sker i lägenheter.

Det mönster som framgår tydligast är att elanvändningen inte planar ut efter morgonen utan ökar mitt på dagen.

Jämförelse 4 – nivå landsbygd

I diagrammet nedan illustreras landsbygd med Skånes landsbygdsnät. Av kurvorna kan det för vardagar inte urskiljas någon skillnad mellan elanvändningen under vardagar år 2020 jämfört med referensperioden 2015–2019.

Några övriga noteringar vi gjort är att

• I kranskommuner till storstäder syns en senare morgontopp och antydan till tidigare kvällstopp år 2020, vilket torde kunna förklaras av pendlare som nu arbetar hemma.
• I de nordligaste nätområdena syns en lägre elanvändning generellt men ingen ändring i timmönstret när det gäller tidsförskjutning eller kurvans utseende.

Sammanfattande noteringar vid en jämförelse mellan 2020 och 2015–2019

Genom studier av ett antal utvalda nätområden har vi för i år noterat följande:

• På riksnivå har elanvändningen varit mer utjämnad över dygnet.
• Elanvändningen mitt på dagen är högre, främst i lägenhetsområden.
• I storstadsområden kan en senare morgontopp och tidigare kvällstopp märkas.
• De sydligaste nätområdena avviker från övriga med små skillnader jämfört med referensperioden.
• En märklighet som vi inte lyckats förklara är att den relativa elanvändningen på torsdagsmorgnar (från midnatt), och i viss mån onsdag, är mycket lägre än andra dagar.

Flera frågor kan ställas. Börjar mönstret från vardag och helg på att likna varandra mer? Är de en upplösning av den traditionella femdagarsveckan? Kan vi lära oss något som kan gagna vår användning av energi, om flexibiliteten? Kan vi göra samhällsekonomiska vinster genom att uppmuntra ett visst beteende?

Dessa frågor, bland annat, kan besvaras mer i detalj i vidare studier och med djupare analys av ännu fler nätområden.