Elanvändning vid hemarbete – Energiföretagen ser nya mönster

Varje år vid jul får Energiföretagen frågan från media om vilken påverkan juleljusen har på elanvändningen. Tyvärr måste vi göra den som frågar besviken med att säga att effekterna är för små för att synas. Även om vi inte sett just den effekten, så har vi funnit att det finns en tendens till ändrad elanvändning på julafton klockan 15 när Kalle Anka visas på tv. Det förklaras sannolikt av ett kollektivt beteende i Sverige, där folk samlas och sätter på ugnar och kokar kaffe och glögg.

Så här i Coronatider blev vi därför nyfikna på om det går att se några effekter av att många kontor har stängt, och att folk arbetar hemma. Eftersom vi inte kunde spåra några direkta mönster i den totala svenska elanvändningen så har vi undersökt elanvändningen i mikroskala. Häng med!

Ett nätområde nära Stockholm undersökt

Vi valde ut ett nätområde i en av Stockholms kranskommuner som vi antog skulle kunna vara representativt och hämtade siffror på delar av elanvändningen för området från Svenska kraftnät. Användningsprofilen består mycket förenklat av alla hushållskunder.

Eftersom elanvändningen påverkas av många faktorer, inte minst temperatur och ledigheter, så är det inte helt enkelt att göra jämförelser över tid. För att kunna hantera detta jämför vi den timvisa elanvändningen i år, med ett genomsnitt för perioden 2015–2019, vecka 11–18.

Lägre elanvändning totalt – jämfört med hypotesen

I diagram 1 ser vi att elanvändningen i år är lägre än genomsnittet. Det kan bero på flera olika orsaker, som temperatur eller energieffektivisering – till exempel att direktverkande el bytts mot fjärrvärme eller värmepump och en ökad användning av LED-belysning.

Vår förväntade hypotes var snarare att elanvändningen borde ha ökat i och med att de boende inte åker iväg till kontoret utan stannar kvar hemma. Det är ju fullt möjligt att så är fallet om man tar hänsyn till effektivisering och temperatur, men den detaljerade informationen har vi inte tillgång till.

Veckan: lägre på torsdag förmiddag, högre fredag eftermiddag

Vi lät oss inte nedslås utan funderade på om någon annan förändring av elanvändningen kunde utläsas av statistiken. Så för att kunna jämföra skapade vi normkurvor där vi rensade bort skillnader i mängden använd el i diagram 2 (för den vetgirige: vi visar varje timmes andel av den totala elanvändningen).

Om elanvändningen följt samma mönster skulle kurvorna över aktuell elanvändning och medelkurvan då sammanfalla helt. Här ser vi dock små avvikelser, elanvändningen verkar vara mindre än genomsnittet på förmiddagen på torsdagar och lite högre på fredag eftermiddag. Det skulle kunna bero på att hushållen flyttat en del av sin elanvändning mellan dagarna.

Vardagar: senare eltopp på mornar/tidigare på kvällen – högre dag/lägre natt

Nu blev vi nyfikna på om det går att se några förändringar under dygnen. Därför beräknade vi ett genomsnitt för en vardag, veckodagarna måndag till fredag. På samma sätt som nyss justerade vi för elanvändningens storlek genom att titta på de enskilda timmarnas andel av hela dygnets elanvändning, i diagram 3.

Vi ser att kurvorna skiljer sig något. Jämfört med medelkurvan ligger den traditionella morgontoppen i elanvändning något senare och är lite mer utdragen, medan kvällstoppen kommer något tidigare. Notera även att elanvändningen är högre under dagen och lägre på natten i år jämfört med genomsnittsperioden.

Hemarbete innebär ju högre elanvändning i sig, men kanske också mer kaffe och lunch. Och kanske man passar på att utföra andra sysslor, som disk och tvätt, vid andra tider? Och är det kanske så att duschen och morgonkaffet blir senare än vanligt då vi slipper resan till jobbet, utan bara sjunker ned på arbetsplatsen hemma, kanske rentav med pyjamasen fortfarande på?

Helger: Längre morgonkurva – tidigare och större topp på kvällen

På samma sätt beräknade vi ett typdygn även för helg; lördagar och söndagar – i diagram 4. Här är skillnaderna något mindre, men användningen under morgonen är lite mer utdragen och användningen på sen eftermiddag/kväll börjar tidigare och är något större.

Det ändrade mönstret på morgonen skulle kunna bero på att många fritidsaktiviteter är inställda. Förändringen på kvällen är dock svårare att hitta hypotetiska förklaringar till.

Till sist: vardagskurvor och helgkurvor närmar sig varandra – vad lära?

Man ska inte dra för stora växlar på ett så här litet urval, men det är kul som exempel. Diagram 5 redovisar typdygnen vardag och helg för båda tidsperioderna (i år och medel 2015–2019), där medelkurvorna är streckade. Bilden är lite rörig men visar att båda kurvorna för i år (vardag och helg) är flackare än det historiska genomsnittet i medelkurvorna.

Är detta ett tecken på att vardag och helg börjar gå ihop? Är de en upplösning av den traditionella femdagarsveckan? Eller är det bara ren slump? Kan vi lära oss något som kan gagna vår användning av energi? Kan vi studera andra nätområden för att förstå mer om flexibiliteten i elanvändning?

Som framhållits så har vi bara gjort ett kort nedslag och med ett begränsat urval och vill därför inte dra några definitiva slutsatser av detta. Men det är både spännande och kul och väcker frågor som kan vara värda att besvara.