Öppna kort om elnätsdialog

En diskussion har uppstått kring propositionen ”Ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet”. Dagens Nyheter har i en artikel målat upp en bild av bakgrunden till den proposition som regeringen la fram i september. En bild som i flera avseenden är missvisande. Detta är vår bild av händelseförloppet, varav stora delar publicerats i Second opinion tidigare i veckan. Det är en lång text - så håll ut.

Vad handlar det hela om

Elnätsföretagens möjliga intäkter fastställs av Energimarknadsinspektionen i en så kallad intäktsram. Ramen utgör vad elnätsföretagen maximalt tillåts ta ut av kunderna i avgifter. För ett företag som valde att inte nyttja hela ramen för period 2012-2015, dvs. inte höja priserna maximalt, var det enligt lag tillåtet att rulla över mellanskillnaden till nästa period 2016-2019. I domstol fastställdes att sådan överrullning skulle vara tillåten även till perioden 2020-2023. Detta var positivt för företagen och investeringarna, men också för kunderna eftersom företag då fick förutsättningar för en mjukare prisförändring.

I april 2019 presenterade regeringen plötsligt ett förslag som innebar att regeringen avsåg dra tillbaka möjligheten att rulla över mellanskillnaden mellan intäktsram och faktisk intäkt till period 2020-2023. Detta skedde retroaktivt och trots att elnätsföretagens rätt till intäktsramen alltså var fastställd i domstol. De företag som varit försiktiga i sin prisutveckling satt med Svarte Petter. Investeringar var redan planerade, men intäktsramen skulle plötsligt drastiskt sänkas. 

Remisskritiken från branschen var hård. Företag såg investeringsminskningar om 20-35 procent framför sig, i enskilda fall så mycket som 50 procent. Alla drabbades, stora som små företag. Ta gärna del av vårt remissvar inskickat i maj 2019.

Kritiken i dessa remissvar ska ses i ljuset av en redan kraftigt åtstramad intäktsreglering som dämpar investeringarna i ett läge då samhället behöver elnätsinvesteringar mer än någonsin. Branschen var djupt oroad och tog då kontakt med regeringen som initierade en dialog. Fanns det en väg framåt för att slippa överklaganden av den hastigt framtagna lagen och rädda investeringarna? Mer om det längre ned i texten.

Kapacitetsbristen blev akut

Parallellt blev kapacitetsbristsituationen i Skåne och Stockholm akut inför vintern 2019-2020. En situation som Sverige aldrig tidigare varit i. Diskussion mellan enskilda elnätsföretag, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen pågick för fullt om hur detta snabbt skulle lösas och vad som var lagligt möjligt. Diskussionen fördes mellan marknadens olika aktörer. Energimarknadsinspektionen hade klargjort att elnätsföretag undantagsvis fick upphandla produktion för nätdriftsändamål, men finansieringen av dessa åtgärder var omdiskuterad eftersom kostnaderna för att åtgärda bristen ofta hamnar där behovet uppstått, snarare än där felet ligger (i dessa fall stamnätet).

Svenska kraftnät genomför samtidigt investeringsplaner i nästan samma nivå som under 1950-80-talets stora utbyggnader. Dessa investeringar ska lösa flaskhalsarna i stamnätet och möjliggöra bättre överföringskapacitet på lång sikt. Rekordinvesteringarna i stamnätet kommer emellertid vara bortkastade om de inte matchas med motsvarande investeringar på region- och lokalnätsnivå.  Investeringar som är planerade mot bakgrund av de lagligt fastställda så kallade överrullningsmedlen. Överrullningsmedlen är med andra ord nödvändiga för att Sveriges elsystem långsiktigt ska klara framtidens utmaningar.

Dialog hellre än rättsprocesser

I artikeln i Dagens Nyheter står att elnätsbolagen i det här läget ska ha hotat att stämma staten och hänvisar till interna arbetsdokument från Energiföretagen. Det stämmer inte. Vad som är sant är att Energiföretagen analyserade olika handlingsalternativ när regeringen föreslog att underintäkterna från 2012-2015, som var fastställda i domstol, inte skulle få användas. Det var enligt oss en retroaktiv lagstiftning som skulle drabba elnätsinvesteringarna hårt. Detta i ett läge då investeringar behövs mer än någonsin för att möta kapacitetsbrist och elektrifieringen av samhället.

Energiföretagen såg vid detta tillfälle över branschens alternativ. Flera av dessa innebar rättsprocesser, ett av dem var att stämma staten. Inget var önskvärt eftersom alla i längden är förlorare på ständiga rättsprocesser. Vi sökte en annan väg fram och valde att kontakta regeringen för att skapa förståelse för behoven av investeringar och för att branschen hade räknat med dessa underintäkter när de tagit fram sina investeringsplaner för 2020-2023. Regeringen drog trots det inte tillbaka sitt förslag. Istället höll regeringen fast vid att överrullningen skulle – om inte förbjudas - så knytas till särskilda villkor. Detta framgick av den proposition som lades fram i december 2019.

Regeringen återkom i september i år till slut med en proposition om hur de överrullade intäkterna under vissa förutsättningar trots allt ska få nyttjas av elnätsbranschen.

Denna lag som nu är föremål för diskussion i Näringsutskottet ger branschen tillgång till de så kallade överrullade intäkterna, som inte tagits ut av kunderna, genom att varje investerad krona dessutom med vissa avdrag och begränsningar, berättigar till 75 öre. Resterande 25 öre måste skjutas till av företaget. Samhället garanteras med andra ord investeringar som överträffar överrullningsintäkterna. Intäkter som branschen tidigare dessutom redan har beviljats rätt till. Elnätsbranschen har accepterat detta förslag.

Investeringar riskerar nu bromsas

Nu har flera partier sagt sig vilja stoppa regeringens proposition och lämnat in följdmotioner där de å ena sidan uttrycker förståelse för branschens behov av intäkterna för investeringar men å andra sidan önskar ytterligare skärpta krav. Vi ser stora risker med detta, där den främsta risken är tiden.

Om förslaget nu avslås i syfte att, som motionärerna skriver, omarbeta det – är den främsta risken att samhället tappar tid. Ett omarbetat förslag skulle sannolikt inte träda i kraft förrän år 2022, vilket riskerar att ytterligare försena nödvändiga investeringar i elnäten. Investerare skyr osäkerhet och varje dag som går utan ett riksdagsbeslut i frågan är en dag med osäkra investeringsförutsättningar. Att skala upp elnätsinvesteringar är inget som görs i en handvändning. Risken är därför att partierna stoppar mer än de tänkt sig.  Och den stora förloraren på förseningen skulle inte bli elnätsföretagen, det skulle bli samhällsutvecklingen.

Vägen framåt

Energiföretagen tror på dialog. Vi har också noterat att de flesta partier är positiva till en fortsatt dialog om rimliga villkor för att stimulera elnätsinvesteringar och ser fram emot att bidra i en sådan. För att klara klimatmålen behövs elnätsinvesteringar motsvarande 500 miljarder kronor fram till 2045. De medel som omfattas av regeringens proposition motsvarar omkring 28 miljarder kronor i 2014 års penningvärde de närmaste åtta åren.

Regeringens lagförslag är inte tillräckligt för att klara alla nödvändiga investeringar på sikt. Men förslaget är mycket viktigt för att hålla uppe investeringarna till dess att långsiktiga förutsättningar är på plats. Därför bör lagförslaget genomföras så snart som möjligt.

Läs gärna våra övriga kommentarer i frågan:

Inlägg Second Opinion (2/10 2020).

Replik Kvällsposten (3/10 2020).

Replik Aftonbladet (8/10 2020).