Energiföretagen förklarar: Sveriges resa mot minskade koldioxidutsläpp

Källa: Energimyndigheten, EDGAR, Naturvårdsverket

Figuren ovan visar energitillförseln* till Sverige från 1970 till 2019. Energin används inom landet i industri, bostäder, servicenäring och transporter, samt specifikt till produktion av el och fjärrvärme. Vi kan se hur de olika energislagen varierat i inbördes storlek. Här noteras nedifrån: vattenkraftens relativt jämna produktion, biobränslenas tillväxt, de fossila bränslenas minskning, kärnkraftens inträde, och vindkraftens nu pågående uppgång. (Terawattimmar, TWh = miljarder kilowattimmar, kWh).

Den streckade respektive heldragna linjen visar:

• utsläpp av växthusgaser, uttryckt i koldioxidekvivalenter, enligt EDGAR – Emissions Database for Global Atmospheric Research – ett statistiksamarbete under EU-kommissionen. Linjen visar utsläppen mellan 1970 och 2012 och att utsläppen var som högst i Sverige år 1970, drygt 116 miljoner ton.
• utsläpp av växthusgaser, uttryckt i koldioxidekvivalenter, enligt Naturvårdsverkets statistik som finns från 1990 till 2019. Enligt denna statistik var utsläppen knappt 51 miljoner ton år 2019.

Ändrad energianvändning – inom industrin och uppvärmningen

Inom industrin och uppvärmningssektorn var fossila bränslen vanliga, främst olja, fram till i början av 1970-talet. Industrin började då minska sin oljeanvändning, en nödvändighet då oljekriserna kom och priset gick upp kraftigt. En stor energianvändare som massa- och pappersindustrin började utnyttja biobränslen (bark och så kallade returlutar) bättre.

Stora investeringar kunde till exempel göras i mekaniska pappersbruk som Braviken, Kvarnsveden, Ortviken och Hylte som använde ökade mängder el. Figuren nedan visar energianvändningen i hela industrisektorn och elens andel av den totala energianvändningen från 1970 till 2019. Här framgår också biobränslenas ökade användning.

Källa: Energimyndigheten

Uppvärmningen är det andra stora området med kraftiga minskningar av koldioxidutsläpp. En stor del av den enskilda uppvärmningen byttes mot uppvärmning med fjärrvärme. Här har biobränslenas markanta ökning inom fjärrvärmen och kraftvärmen (i kraftvärmeverk produceras el samtidigt med värme) bidragit till minskade koldioxidutsläpp. El började också utnyttjas i stor skala i stället för olja vid uppvärmning av bostäder och lokaler – som direktverkande el, men också i elpannor och för drift av värmepumpar.

1992 införde Sverige en koldioxidskatt på fossila bränslen som successivt höjts och i dag är bland de högsta i världen, vilket drivit på omställningen från fossila bränslen i framför allt uppvärmningen. År 2005 infördes EU:s utsläppshandelssystem för industri- samt el- och värmeproduktionsanläggningar, där det satts ett tak för koldioxidutsläppen i dessa sektorer som successivt sänks varje år. Minskningstakten i utsläppshandelssystemet ökar också, med de beslut som tagits, till 2,2 procent per år från och med år 2021.

Det svenska elsystemets utveckling mot lägre utsläpp – 98 procent fossilfritt

Källa: Energiföretagen Sverige

Figuren ovan visar den svenska elproduktionens utveckling sedan 1950. Vattenkraften är basen i elsystemet sedan lång tid tillbaka. Kring 1970 hade elproduktionen en förhållandevis hög andel fossila bränslen, i kondenskraftverk (bränsleeldade kraftverk som enbart producerar el) och kraftvärmeverk (som producerar både värme och el i fjärrvärme och industrin). Fossila bränslen svarade då för över en femtedel av elproduktionen, som totalt uppgick till cirka 60 TWh.

I inledningen av 1970-talet började minskningen av koldioxidutsläpp även specifikt inom elsystemet. Detta skedde genom kärnkraftens utbyggnad mellan 1971 och 1985 då 12 reaktorer togs i drift. År 1985 producerade Sverige drygt 132 TWh el varav vattenkraften svarade för 53 procent och kärnkraften för 42 procent. Resterande knappa 7 TWh producerades i kondenskraft och kraftvärme, varav nästan 80 procent baserades på fossila bränslen.

Minskningen av koldioxidutsläpp från elproduktionen har därefter fortsatt genom en successiv ökning av biobränslen i kraftvärmen som ersatt fossila bränslen. Den svenska elproduktionen är idag till 98 procent fri från fossila bränslen.

Den svenska fjärrvärmens utveckling mot lägre utsläpp

Källa: Energiföretagen Sverige

En stor orsak till minskade totala utsläpp i Sverige är fjärrvärmen, vars utveckling från 1980 framgår av figuren ovan. Den visar hur de fossila bränslena i fjärrvärmen under 1980-talet började ersättas av biobränslen. Det handlar om skogsavverkningsrester och återvunnen energi, främst från avfall, men även en ökad användning av restvärme från industrin, spillvärme från avloppsreningsverk och andra lågtempererade flöden, samt mer så kallad rökgaskondensering. I kategorin övrigt ingår el till elpannor och värmepumpar.

Utfasningen av de sista fossila bränslena pågår. Det rör sig framför allt om att byta ut den sista rest av olja som används i kraftvärmen i reservkraftpannor eller för spetslast, där oljan i de flesta fall ersätts med biooljor. Nästa utsläppskälla att komma till rätta med är plasten i avfallet inom fjärrvärmen och kraftvärmen.

Den stora omställningen i fjärrvärmen har gjort att de fossila bränslena sjunkit från storleksordningen 30 TWh till 2 TWh år 2019 i denna sektor. Samtidigt har fjärrvärmeleveranserna ökat vilket inneburit att andelen fossila bränslen minskat rejält. Utsläppen från fjärrvärmen per levererad energienhet är idag mindre än en femtedel av vad de var år 1980. Konvertering till fjärrvärme och elbaserade uppvärmningsalternativ har minskat Sveriges utsläpp med 13 miljoner ton jämfört med år 1990.

Nuläget – export av el med bra klimategenskaper

De senaste åren har ett stort tillskott till energisystemet skett genom vindkraftens utbyggnad, samtidigt som fyra kärnkraftreaktorer tagits ur drift mellan åren 2015 och 2020. Förutom god tillgång till vattenkraft så har vindkraftsutbyggnaden bidragit till att Sverige sedan år 2011 varit nettoexportör av el. Toppnoteringen hittills var år 2019 då nettoexporten av el var på över 26 TWh. Detta har minskat de globala koldioxidutsläppen eftersom svensk el ersatt el med sämre klimategenskaper i grannländer. Utvecklingen av elhandeln framgår av figuren nedan, med värden från år 2000 till 2019.

Källa: SCB, Energiföretagen Sverige

Framåt – inga nettoutsläpp av växthusgaser år 2045

Sveriges totala utsläpp av koldioxid har minskat med ökad användning av kärnkraft, biobränsle och vindkraft. Utsläppsminskningarna ska fortgå genom att el och värme med rätta klimategenskaper ska ersätta de fossila bränslen som fortfarande finns inom några användningsområden. De tre sektorerna med störst utsläpp av koldioxid är idag industri – trots att oljans andel av energianvändningen minskat från 50 till 7 procent mellan 1970 och 2019 – samt inrikes transporter och jordbruk.

Den stora satsningen på att ersätta fossila bränslen med el innebär ett ökat behov av fossilfri elproduktion, samt satsningar på utbyggda elnät och en mer flexibel användning av energin. Läs mer om detta i den nationella satsningen Fossilfritt Sverige och i Energiföretagens Färdplan Energi, där olika tidslinjer visar vägen framåt mot år 2045 då Sverige ska bli klimatneutralt.

Svensk elexport innebär global klimatnytta på två sätt

Utsläppen av växthusgaser som koldioxid är globala. Sverige svarar för 0,2 procent av de globala utsläppen. Genom export av el med mycket låga koldioxidutsläpp bidrar Sverige till att reducera koldioxidutsläppen i våra grannländer, där fossilbaserad kraft trängs undan.

Men det är inte bara genom elexporten som den svenska elproduktionen skapar klimatnytta i omvärlden. Detta sker även genom den svenska varuexporten. Enligt analyser av Svenskt Näringsliv skapar produktionen av svenska exportvaror redan i dag klimatnytta motsvarande 26 miljoner ton koldioxid per år. Läs om Svenskt Näringslivs syn på klimatnyttan av svensk varuexport här.

* energitillförseln är bruttoenergin som tillförs Sverige. Det mesta av den används inom landet i industri, bostäder, servicenäring och transporter, samt för att producera el och fjärrvärme. Största delen av den bruttoenergi som inte används inom landet blir förluster (i form av värme till hav och luft) och exporteras (som el och fossila drivmedel).