Vintern kommer med höga elpriser – Energiföretagen förklarar

Foto: Vattenfall

Elprisets utveckling påverkas av många faktorer som inte sällan verkar åt olika håll; vädret i form av vindar och nederbörd, brist på överföringskapacitet, bränslepriser på kontinenten och efterfrågan på el – till exempel på grund av kyla. För tillfället verkar alla faktorer i samma riktning vilket gett en prishöjande effekt.

Kontinentala priser är huvudorsak

Sverige är numera mycket mer tydligt kopplat till det kontinentala elsystemet, vilket får prispåverkan. Redan i början av hösten var priserna på naturgas och kol höga och sedan dess har de ökat ytterligare. Bakgrunden är låga naturgaslager i Europa efter en lång och kylig vinter och begränsningar i utbudet av naturgas från framför allt Ryssland.

De höga naturgaspriserna har gjort att kolbaserad elproduktion åter blivit lönsam, vilket i sin tur har ökat efterfrågan på utsläppsrätter till rekordhöga prisnivåer.

Förutom höga priser på bränslen och utsläppsrätter har det skett en ekonomisk återhämtning under hösten efter coronanedstängningar, vilket ökat efterfrågan på el. Dessa faktorer har medfört att elpriserna på kontinenten varit höga under hela hösten. Speciellt i Storbritannien där överföringskabeln till Frankrike skadades i en brand i mitten av september.

I skrivande stund har priserna ökat ytterligare något på grund av lägre temperaturer i hela Europa. Med lägre temperaturer ökar också efterfrågan på el, men innebär samtidigt att vindkraftsproduktionen minskar. De första tre veckorna i september var vindkraftsproduktionen i Tyskland mycket låg, vilket illustreras i diagrammet nedan. I diagrammet syns också en kontinuerlig minskning av den solbaserade elproduktionen.

Vattenkraften och isläggningen

Den senaste tiden har det pratats lite extra om vattenkraftens påverkan på elpriset och betydelse för elsystemet. Inte om mängden nederbörd och fyllnadsgraden i vattenmagasinen, utan denna gång om att vattenkraften har strypts på grund av isläggning.

När kylan sätter in vill vattenkraftsproducenterna att isen ska lägga sig för att underlätta produktionen för resten av vintern. Detta för att undvika så kallad iskravning som innebär att iskristaller svävar i vattnet på grund av turbulens. Dessa kan bilda stora sjok av seg ismassa, en issörja som kan ha en dämmande effekt. För att kunna islägga måste vattnet bromsas upp genom att mindre vatten går igenom kraftverken, så att vattennivån hålls mer stabil. Isläggning sker varje år, men i år i tre svenska älvar samtidigt.

– Medan isläggningen är övergående så finns dock i nuläget inga tecken på att naturgaspriset ska sjunka. Därmed kan den höga elprisnivån ligga kvar i Europa. Sen hänger en stor del av prisutvecklingen på hur vintern blir. Prismässigt är det stor skillnad mellan en kall och mild vinter, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker hos Energiföretagen.

Vattenkraftens ännu viktigare roll

Magnus Thorstensson passar på att påminna om vattenkraftens roll:

– Dagens situation, där prispåverkan blir tydlig, visar hur betydelsefull vattenkraften är för det svenska elsystemet. Den blir extra viktig framöver när övrig planerbar kraft har minskat i systemet. Detta måste vägas in i den prövning av vattenkraftens miljövillkor som sker i samband med genomförandet av det europeiska ramdirektivet för vatten.