Höstfloden har betydelse för elpriset

Energiföretagen Sverige har nyligen i en nyhet beskrivit faktorer som gör att elpriserna nu är höga. Det handlar om höga priser på naturgas, kol och utsläppsrätter inom den europeiska handeln EU ETS. Men även om låg vindkraftsproduktion i Europa och lite vatten i de nordiska magasinen.

I artikeln nämns att höstfloden kan bli viktig under år som dessa för att fylla på magasinen med vatten och därmed hämta igen underskottet. Höstfloden är svår att tidsbestämma när den kommer, då den handlar om regn till skillnad från vårfloden som består av smält snö och is främst från fjällvärlden. Vårfloden brukar dock starta ungefär vecka 16–18 och höstfloden under oktober.

Elproducenterna planerar för ett normalt vattenår

Vatteninnehållet i de nordiska magasinen är viktigt för elproducenternas planering under ett så kallat vattenår. Vi har säsongsmagasin för att fördela vattenkraftsproduktionen över året till tidpunkter när den gör störst nytta. Dessa magasin ska vara så tomma som möjligt inför vårfloden för att kunna ta tillvara snösmältningen och planera körningen av vattenkraftverken till nästa vårflod.

I denna planering antar företagen att framtiden är normal när det gäller temperatur, vind och inte minst nederbörd. I planerna ligger också att det kommer en höstflod. Skulle den inte komma så står vattenkraftsproducenterna med ett underskott i magasinen precis när efterfrågan börjar öka då temperaturerna sjunker och mörkret tar över.

Utebliven höstflod är möjlig

Det vanliga är att höstfloden förmår fylla på vatten. Det brukar ske fram till i början av november, då nederbörden i de viktigare områdena går över till snö. Det finns exempel från historien då höstfloden inte skett. År 2006 till exempel hade vi en normal vårflod men sen tog det stopp och väldigt lite vatten fyllde på magasinen under hösten. Konsekvenserna den gången kan vi se i diagrammet nedan då elpriserna sköt i höjden. Elpriset illustreras i form av systempriset på den nordiska elbörsen nedan. Det framgår tydligt hur elpriserna hänger samman med överskott och underskott i vattenmagasinen.

– Just nu har vi ett utgångsläge där ungefär 20 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar) saknas i de nordiska magasinens vatteninnehåll jämfört med normalläget vid denna tidpunkt. Nederbörden under oktober och början av november blir av stor betydelse för elpriserna fram till vårfloden, säger Energiföretagens marknadsanalytiker Magnus Thorstensson.

Men vattnet kan få stöd av vindkraften, som de senaste åren har byggts ut kraftigt i Norden. Dess produktion under hösten är givetvis betydelsefull för att stötta elproduktionen vid underskott i vattenmagasinen. Vindkraften har den fördelen att det blåser mer under vinterhalvåret jämfört med den varmare delen av året.

Prisrekord i Norge

Elpriserna är som sagt redan höga i Sverige men också i Norden. Vårt grannland Norge noterade den 22 september de högsta priserna någonsin i de tre sydligaste elområdena i landet. Samtidigt noteras att de norska vattenmagasinen, som är de största och mest betydelsefulla i det nordiska systemet, sjunker för sjunde veckan i rad och närmar sig de lägsta nivåerna på 20 år. Precis som i Sverige hoppas norrmännen på en blöt höst.

Det norska exemplet visar också på skillnader inom landet i elpriser (Norge har fem elområden). Olika elpriser gäller även inom Sveriges fyra elområden, vilket vi belyste i föregående artikel (länken ovan). Exakt hur elpriserna i Sveriges olika delar kan se ut i höst och i vinter går inte att förutspå. Vi har här berättat om mekanismerna bakom prisbildningen.