Elstatistiken 2021: rekordhögt elpris – stora skillnader inom Sverige

Energiföretagen Sverige har nu färdigställt eldelen av Energiåret 2021 och presenterar här fakta om elpriserna och elproduktionen.

Priserna på energi inklusive el är det som kanske främst utmärker förra året och den gångna vintern. Vi kan konstatera att det var under senare delen av året som priserna på el började stiga inom Sverige, för att kulminera under december. Prisutvecklingen under året i Sveriges fyra elområden framgår av grafen nedan.

Grafen visar priserna presenterade som ett genomsnittligt veckovärde. SE1 är vårt nordligaste elområde (Luleå) som visar samma utveckling som för SE2 (Sundsvall) och döljs under SE2-kurvan. SE3 (Stockholm) började året med samma pris som SE1/SE2 och hamnade sedan något högre och steg rejält i augusti och september för att sedan i december nå samma pris som vårt sydligaste elområde SE4 (Malmö), där priserna legat högre under i stort sett hela året.

90 procent högre pris i söder än i norr på årsbasis

Prisvariationerna inom Sverige kan också illustreras i tabellen nedan. Från vänster visas timprisernas max- och minimivärden där SE3 och SE4 nådde näst intill ett dubbelt så högt pris som SE1 och SE2, hela 6,46 kronor per kWh. Stora skillnader gäller även för dygnsprisernas maxvärden. Även veckopriser och framför allt månadspriser visar stora skillnader mellan norr och söder, och SE4 når här högre toppar än SE3.

Årspriset till slut ger en tydlig bild av variationerna inom landet där SE3 hade 55 procent högre priser än SE1 och SE2, medan SE4 hade 90 procent högre pris över året, med ett genomsnittligt pris på 82 öre per kWh.

Det genomsnittliga så kallade systempriset på den nordiska elbörsen blev 63,4 öre per kWh under året.

– De höga priserna i både Norden och på kontinenten har sin förklaring i stigande naturgaspriser. De beror i sin tur på begränsningar i det ryska gasutbudet när många länder på kontinenten försökte fylla på sina lager av naturgas inför kommande vinter. De stora prisskillnaderna inom Sverige beror på bristande överföringsmöjligeter i det svenska stamnätet, säger Energiföretagens marknadsanalytiker Magnus Thorstensson.

Fakta elproduktion: produktionsrekord – fortsatt stor utbyggnad av vind och sol

Några noteringar om elproduktionen och jämförelser mellan år 2021 och 2020:

• Totalt installerad effekt i Sverige ökade med knappt 2500 MW (Megawatt=tusen kilowatt, kW). Den totala elproduktionen blev preliminärt den högsta någonsin i Sverige: 165,8 TWh (terawattimmar=miljarder kilowattimmar, kWh).
• Vattenkraftens installerade effekt var i stort oförändrad, knappt 16 300 MW. Produktionen sjönk något till 70,6 TWh, vilket ändå är 5 TWh högre än den genomsnittliga årsproduktionen.
• Kärnkraftens installerade effekt var även den oförändrad, knappt 6 900 MW. Produktionen ökade med knappt 4 TWh till 51 TWh.
• Vindkraftens installerade effekt ökade med över 20 procent till knappt 12 100 MW. Produktionen blev i stort sett lika med året före, cirka 27,5 TWh.
• Övrig värmekraft som till största delen är kraftvärmeverk i industrier och fjärrvärme minskade den installerade effekten marginellt till drygt 6 800 MW. Produktionen ökade dock med 2 TWh till 15,3 TWh.
• Solkraftens installerade effekt ökade med 46 procent till knappt 1 600 MW. Produktionen steg från 1 till 1,5 TWh – nytt rekord för solkraften.
• Nettoexporten steg med 0,8 TWh till 25,6 TWh, en fortsatt mycket hög nettoexport alltså.

På denna sida hos Energiföretagen finns statistiken från 2021 med interaktiva diagram, PowerPoint-serie och Energiåret i tabeller. Nu har alltså statistiken som berör el uppdaterats.