Tunga rapporter: utsläppen måste minska snabbt

– Den goda nyheten är att vi har en chans att nå de svenska klimatmålen. Den dåliga nyheten är att fönstret att klara 1,5-gradersmålet håller på att stängas, säger Per Holm ansvarig klimatpolitik på Energiföretagen.

IPCC:s rapport ”Climate Change 2022 Mitigation of Climate Change” redovisar en dyster bild av utsläppen av växthusgaser globalt. Tyvärr fortsätter utsläppen att öka, även om takten de senaste åren har mattats av något. Rapporten konstaterar bland annat att:

• De globala utsläppen måste nå sin topp mellan 2020 och absolut senast 2025 om 1,5-gradersmålet ska kunna nås. Därefter måste en snabb och genomgripande minskning av utsläppen ske. Utsläppen behöver minskas med 43 procent till 2030.
• Forskarna konstaterar att det finns möjlighet att halvera utsläppen inom alla sektorer med befintliga tekniker/åtgärder. Elektrifiering är en viktig pusselbit.
• Historiskt har vi sett en radikal minskning av kostnader för vindkraft, solceller och batterier.
• De senaste åren har det har det skett en kontinuerlig ökning av policys och lagstiftning för att minska utsläpp. Utan mer ambitiös lagstiftning, förutom vad som är beslutat, kommer dock utvecklingen att leda till en global uppvärmning på 3,2 grader till 2100.
• Negativa utsläpp kommer att behövas för att nå netto-nollutsläpp.

IPCC:s rapport nämner även fjärrvärmens och fjärrkylans möjlighet att bidra till en stabilisering av energisystemet med hjälp produktionsflexibilitet och lagring. Tyvärr nämns inte att merparten av energin i fossila bränslen som används för elproduktion kyls bort i de länder som saknar fjärrvärme och fjärrkyla. Med tanke på att uppvärmning står för cirka hälften av världens energianvändning är det anmärkningsvärt. Inte heller nämns den enorma potential för energiåtervinning som finns i det restavfall som idag läggs på deponier eller på öppna soptippar. Det är en resurs som går till spillo i många länder samtidigt som det leder till enorma klimat- och miljöproblem. 

Naturvårdsverket tar årligen fram underlag till regeringens klimatredovisning som beskriver bedömning av möjlighet till måluppfyllelse mot klimatmålen 2030, 2040 och 2045. Rapporten konstaterar att målet till 2045 inte nås med befintliga styrmedel men att gapet till målet 2045 har minskat betydligt jämfört med tidigare års klimatredovisningar.

– Den svenska utvecklingen är betydligt mer hoppingivande jämfört med den globala, men vi är inte i linje med våra långsiktiga mål. Därför måste vi accelerera omställningen så att Sverige blir en ledstjärna i det globala klimatarbetet, säger Per Holm.

Naturvårdsverket konstaterar att avståndet till målet 2045 har minskat betydligt jämfört med föregående års rapport. Skälet till det är att teknikskiften främst inom järn- och stålindustrin nu bedöms som mer sannolika att realiseras. Dessutom antas en högre elektrifieringstakt i transportsektorn. Naturvårdsverket pekar särskilt på vikten av en ändamålsenlig laddinfrastruktur, säker eltillförsel och hög effektivitet i tillståndsprocesser som förutsättningar för bedömningen.

De utsläpp som kvarstår hos energiföretag härrör från de fossila utsläppen från samhällets plastanvändning. För att eliminera dessa utsläpp konstaterar Naturvårdsverket att det kan visa sig nödvändigt att implementera tekniker för koldioxidinfångning och lagring som komplement till övriga insatser för ökad cirkularitet i plastkedjan.

Länk IPCC:s rapport 

Länk Naturvårdsverkets rapport