Viktiga förslag från regeringen för snabbare vindkraftsutbyggnad

Nej! Kommunerna kommer även fortsättningsvis få säga nej till vindkraft. Det införs inget krav överhuvudtaget på att kommuner ska säga ja till eller planera för vindkraft.

• Kommunernas rätt att säja nej till vindkraft finns kvar.
• En begäran om kommunens ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar det mark eller vattenområde som är avsett att tas i anspråk samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.
• Det införs en tidsgräns för kommunernas besked. En kommun måste svara ja eller nej inom nio månader från det att projektören begärt besked.
• Det införs krav på att kommunen måste motivera sitt beslut.
• Att kommunen tillstyrkt (alltså sagt ja) till vindkraftsetableringen är en förutsättning för att tillstånd ska kunna meddelas.
• Kommunens lokaliseringsbesked ska gälla i fem år från att det meddelades, om inte ansökan om tillstånd lämnats in innan dess. Idag kan en kommun när som helst ändra sig.

Förslaget innebär inte att det per automatik kommer att bli lättare att bygga ny vindkraft. Den stora vinsten är att mindre tid och resurser kommer att läggas på långa tillståndsprocesser som inte leder till att vindkraft byggs eftersom kommuner när som helst kan ändra sig.

För att få fler kommuner att säga ja till vindkraft föreslår Regeringen att frågan om ekonomisk kompensation till kommuner och lokalsamhälle ska utredas.

Såväl näringsliv, kommuners intresseorganisationer som miljörörelsen stödjer förslaget.

En tillståndsprocess för vindkraft är en stor investering. Idag kan kommuner när som helst under processens gång ändra sig. Det finns exempel där bolag har lagt flera år på att söka tillstånd. Kommunen har varit positiv och tillstyrkt, alltså sagt ja till den sökta verksamheten. Tillstånd meddelas, men kommunen ändrar sig och överklagar tillståndet. Domstolen konstaterade då att eftersom kommunen dragit tillbaka sin tillstyrkan fanns inte längre förutsättningar att meddela tillstånd och ansökan avslås därför.

Sverige står inför en omfattande elektrifiering. Det är en stor utmaning för alla aktörer som ingår i miljöprövningssystemet, prövningsmyndigheter, remissinstanser och bolag, att hinna med. För att det här ska vara möjligt förutsätter det att tid och resurser verkligen läggs på rätt saker.

Förslaget innebär att kommunerna behåller sitt inflytande över mark- och vatten. Det är fortfarande kommunen som ska avgöra om den sökta lokaliseringen är lämplig för vindkraft. Förslaget innebär endast att formerna för hur inflytandet utövas ändras.

Mer ordning och reda i dessa processer tjänar alla på.

Jo, men den är inte lagstadgad. De flesta företag betalar någon slags frivillig ersättning till kommuner eller lokala föreningar, såsom bydgepeng, men hur det ser ut kan variera.

Det kommer att utredas. Utgångspunkten för utredningen är dagens modell med bygdepeng och ersättningar som betalas för vattenkraften.

Regeringen kommer att undersöka olika möjligheter för att fortsatt främja en utbyggnad innan ett färdigt förslag finns på plats.

Den stora utmaningen idag är att erhålla miljötillstånd. Bland annat har Försvarsmakten ofta synpunkter på havsbaserad vindkraft. I övrigt så har tekniken utvecklats mycket de senaste åren vilket gör att ekonomin blivit betydligt bättre för havsbaserad vindkraft de senaste åren vilket möjliggör en utbyggnad. Viktigt att regeringen fattar beslut om de anläggningar som redan ansökt och som väntat flera år på besked. Harmoniserade krav på hinderbelysning skulle också innebära att det blir lättare att få acceptans för vindkraft till havs – idag har Sverige hårdare regler än i övriga EU vilket skapar lokalt motstånd.

Det beror på utformningen av lagstiftningen. Havsbaserad vindkraft innanför territorialgränsen (ca 22 km från land) prövas enligt miljöbalken men utanför i den ekonomiska zonen så är det regeringen som prövar ansökningar.

Det återstår att se vilken effekt de förslag som kommer att läggas av Havs- och vattenmyndigheten. Det underlättar i en viss utsträckning om projektörer kan ges ensamrätt för att undvika överlappande tillståndsprocesser men det är inte det stora problemet. Svårigheterna ligger mest i att tillståndsprocessen är svår att komma igenom med synpunkter från såväl Försvarsmakten som kommunala vetot etc.

Sverige har kommit långt i sin energiomställning men ser samtidigt en kraftigt ökad elanvändning på sikt. En fördubbling från dagens nivåer till 2045 är vad allt fler bedömare pekar på. Den idag snabbast växande elproduktionen i Sverige för att möta detta är vindkraft. Samtidigt stoppas allt fler vindkraftsprojekt då kommuner väljer att säga nej. Det kommunala vetot är en oförutsägbar ordning där kommuner sent i processen utan motivering kan stoppa tidigare godkända projekt.

Utredningen En rättssäker vindkraftsprövning (SOU M2020:07) presenterades i juni förra året och föreslog en tydligare process där kommuners besked kommer tidigare och är bindande. Detta har regeringen arbetat vidare med. Förslaget skapar en mer förutsägbar process för alla parter utan att inskränka kommuners möjlighet att stoppa etableringar man inte vill ha.

En närliggande fråga är ersättning till de kommuner där utbyggnaden sker. Idag är denna inte lagstadgad. En bygdepeng är vanlig men bygger på överenskommelse mellan den aktuella kommunen och bolaget och kan variera över landet. Att regeringen nu utreder en enhetlig modell för hela landet är välkommet.