Energipolitiken i valet 2022 – vad vill partierna?

Foto: Maria Groth/Mostphotos

Valrörelser domineras av de frågor som engagerar väljarna. Vård, skola och omsorg brukar rankas högt. Migration och brottslighet har vuxit under de senaste valen.  Energifrågorna har inte haft någon dominerande roll i svensk politik sedan kärnkraftsomröstningen 1986 i riksdagen. Men under senare år har något hänt, och valet 2022 är ett energival.

Den tilltagande kapacitetsbristen i elnätet, nedstängningen av reaktorerna R1 och R2 i Ringhals, samt höga och volatila elpriser har ökat såväl politikers som allmänhets intresse i energifrågorna. Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare påverkat priserna och belyst säkerhets- och försörjningsaspekterna av energifrågan.

Novus har i sina mätningar nu rankat Energi som en av väljarnas “topp fem-frågor”. Kategorin var inte ens med på topp tio förra valet och så gott som samtliga partier har presenterat utspel i energifrågorna under valrörelsen. Regeringen gick också ut igår, den 17 augusti och presenterade ett stöd till svenska hushåll och företag med 60 miljarder kronor för att klara elräkningarna.

Två tydliga block

Energifrågorna har länge varit en vattendelare i svensk politik med en tydlig uppdelning kring kärnkraft, som också dominerar engagemanget i energifrågorna. Moderater, Kristdemokrater, Sverigedemokrater och Liberaler förordar kärnkraft och problematiserar kring utvecklingen mot en stor andel vindkraft i systemet. Man har gjort flera gemensamma utspel kring energifrågorna och kärnkraften.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet har alla lyft fram den förnybara energin och pekar inte minst ut havsbaserad vind som en stor framtida elproducent. Energiöverenskommelsen 2016 satte ett mål om ett 100 procent förnybart energisystem, samtidigt som den inte uteslöt kärnkraft. Överenskommelsen hade stöd av en majoritet i riksdagen innan den sprack 2019.

Vad vill partierna? – parti för parti

Samtliga riksdagspartier bejakar elektrifiering och pekar på en ökad framtida elanvändning. Alla partier vill främja elproduktion, främja utbyggnad av elnät och korta tillståndsprocesserna. En summering av respektive parti i korthet:

Socialdemokraterna

• Som regeringsparti har Socialdemokraterna lyft fram sin elektrifieringsstrategi från i februari och pekat på behovet av ökad elproduktion. Man har i juni efterlyst breda energipolitiska samtal. 
• Förnybar energi: Socialdemokraterna vill ha ett förnybart energisystem till 2040. Man har samtidigt nyligen öppnat för att se över regelverken för ny kärnkraft. Vindkraft lyfts fram som ett kraftslag som kan stå för stor utbyggnad och man har lagt förslag för att förenkla för vindkraftsutbyggnaden.
• Elpriser: Socialdemokraterna lyfter fram ett konkurrenskraftigt elpris som viktigt. Under vintern 21/22 betalade man ut en elpriskompensation till hushåll och man har föreslagit ett högkostnadsskydd för elpriser.

Moderaterna

• Stod bakom energiuppgörelsen 2016 som omfattade ett mål för förnybar energianvändning men lämnade denna 2019. Har kritiserat regeringen för kärnkraftsavvecklingen och vill omformulera målet till fossilfri energi.  
• Kärnkraft: Moderaterna förespråkar kärnkraft och vill se kreditgarantier om 400 miljarder kronor för att möjliggöra nya reaktorer.
• Elpriser: Moderaterna har nyligen gjort ett utspel om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkunder där staten ska ta kostnaden om elpriset går över en viss nivå. Man har tidigare förespråkat sänkt skatt på el.
• Man vill även sänka beskattningen av kraftvärmen och genomföra en elmarknadsreform.

Kristdemokraterna

• Även Kristdemokraterna ingick i energiöverenskommelsen och lämnade den samtidigt med Moderaterna. Man vill ha ett mål för fossilfri elproduktion.
• Kärnkraft: Kristdemokraterna förordar kärnkraft och vill att driften förlängs på nuvarande reaktorer, liksom att Sverige planerar för nya reaktorer.
• Elpriser: Kristdemokraterna vill se en tillfälligt sänkt moms på el och införa en ”stötdämpare” på energiskatten.
• Man vill se över elmarknadens funktion och inrätta en energikommission som ska ta fram en bred och långsiktig energipolitik.

Sverigedemokraterna

• Sverigedemokraterna lyfter fram kärnkraft i sin energipolitik och vill ändra målet för energipolitiken till fossilfri energi. Man vill undersöka möjligheten att återstarta reaktorerna Ringhals 1 och 2. Man problematiserar kring vindkraften i sina energipolitiska motioner.
• Man betonar ofta säkerhet och försörjningstrygghet i energifrågorna.
• På kortare sikt vill Sverigedemokraterna främja kraftvärmen.
• Elpriser: Även Sverigedemokraterna har lyft fram reducerad moms och elskatt under vintermånaderna. Man har tidigare ställt sig bakom regeringens elpriskompensation.

Liberalerna

• Liberalerna vill se en expansion av kärnkraft som man menar är det enda kraftslag som kan tillföra planerbar fossilfri energi i stor skala. Man vill ändra den energipolitiska målformuleringen till ett mål om fossilfri el.
• Man har föreslagit sänkt moms och elskatt för att motverka de höga elpriserna. I augusti har man presenterat ett utspel om enhetliga elpriser i hela Sverige.
• Man betonar även att elnätet aktivt måste byggas ut för att möta framtida behov.

Centerpartiet

• Centerpartiet vill ha en fördubblad elproduktion redan till 2030. Man pekar framför allt på en utbyggd vindkraft för att uppnå detta. Man har även öppnat för ökad effekt i befintlig kärnkraft.
• Liksom regeringen efterlyser man nya energipolitiska samtal.
• För att möta höga elpriser vill Centerpartiet lyfta fram ökad energieffektivisering för hushållen. Man vill även att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att upphandla kraftproduktion som kan utnyttjas när elpriserna är höga.

Vänsterpartiet

• Vänsterpartiet vill se ett helt förnybart energisystem till 2040 och vill ha en snabb avveckling av kärnkraften. Man ser vindkraft som det snabbaste sättet att bygga ut den förnybara energin.
• Vänsterpartiet är kritiska till att elmarknaden avreglerats. Man vill ha ett förstatligande av elnätet och kunna sätta tak på elnätsavgifter.
• För att möta de höga elpriserna vill Vänsterpartiet införa ”Sverigepriser” där inhemsk elmarknad separeras från export. Man har även tidigare kritiserat utbyggnaden av elöverföring till andra länder.  

Miljöpartiet

• Miljöpartiet vill satsa på att öka förnybar energiproduktion. Framför allt ser man en utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Kärnkraft ska fasas ut.
• Miljöpartiet ser stor potential i energieffektivisering och renoveringar. Detta kan motverka ökad elanvändning.
• För att möta de höga elpriserna har man lyft fram just åtgärder för privatpersoner och fastighetsägare för att minska sina elkostnader. Åtgärder ska då kunna bekostas av staten.

Vad vill energibranschen?

• Energiföretagen har pekat på att mer än en fördubbling av elanvändning väntas till 2045 för att vi ska klara klimatmålen. Detta förutsätter stora investeringar i elnät och elproduktion. Idag är omställningstakten för låg.
• Alla fossilfria energislag kommer att behövas och förutsättningarna i form av regelförändringar för ny fossilfri elproduktion bör stärkas.
• Såväl stamnät som lokala och regionala elnät behöver stärkas och överföringskapaciteten öka. Här kan Svenska kraftnät bidra, liksom att det krävs långsiktiga villkor för elnätsföretagen.
• Pålagor och hot mot dagens energiproduktion behöver ses över. Här har till exempel skatter på avfall och bioolja i fjärr- och kraftvärmen samt vattenkraftens miljöprövningar skapat sämre villkor och osäkerhet.
• Det finns en förståelse för att politiken vill stötta utsatta kunder men kortsiktiga åtgärder måste vara tillfälliga och påverka marknaden så lite som möjligt. Huvudfokus i energipolitiken bör istället vara att säkra rimliga elpriser framöver, genom att göra de nödvändiga satsningarna på ny elproduktion och utbyggda elnät.
• Branschen har återkommande pekat på behovet av långsiktighet och samling i energipolitiken. Det finns samsyn i en mängd sakfrågor, men det saknas beslut och framdrift.

Under Arena Energi på Almedalen ägde årets energipolitiska debatt rum; vad sa de energipolitiska talespersonerna då?