Energiföretagen kommenterar studie om rivningsavfall från SMR

Energiföretagens kärnkraftsexpert, Carl Berglöf svarar på hur han ser på studiens resultat.

- Det övergripande resultatet av studien är välkänt. Det finns åtgärder som kan vidtas för att minska uppkomsten av rivningsmaterial, vilket är den mängd avfall som ökar med fler mindre reaktorer, snarare än en stor. Den effekt som studien beskriver utgör inte ett problem för vare sig tillståndsgivning eller eventuella investeringsbeslut.

Kommer resultatet som en överraskning?

När det gäller mängden rivningsavfall är det i grunden ett väntat resultat att mindre men fler reaktorer kan ge upphov till mer avfall per energienhet. När samma mängd energi ska levereras av fler men mindre enheter betyder det att mer konstruktionsmaterial kan bli aktiverat, vilket i så fall resulterar i mer radioaktivt rivningsmaterial. Men det måste inte vara så. Effekten kan motverkas med olika typer av åtgärder i härden såsom skärmande knippen som skyddar omgivande konstruktioner från strålning. Avseende mängden använt kärnbränsle beror mängden dock mer på bränslestrategi, den så kallade utbränningen, än reaktorns storlek. Studiens författare har selektivt valt koncept med betydligt lägre utbränning än vad leverantören har planerat för. Då får man dessa resultat. Varför man har valt typfall med så låg utbränning är egendomligt. SMR-koncept som diskuteras idag har motsvarande utbränning som dagens kärnkraft.

Vilken typ av reaktorer har studerats?

De studerade fall som i rapporten ger avsevärt högre avfallsmängder är reaktorer som är baserade på flytande metall som kylmedium. Dessa reaktorer, av fjärde generationens snitt, har dock fördelen att de kan återanvända kärnbränsle. Dessa reaktorer kan i sådana fall därmed kraftigt reducera mängden använt kärnbränsle, på bekostnad av att det aktiverade kylmedlet måste tas om hand. Återanvändning av kärnbränsle har dock inte inkluderats i studien.

Rörande SMR med vattenkylning tar studien inte hänsyn till att SMR kan nyttjas för flera ändamål och att de kan ta vara på både el och värme. På så sätt blir mängden radioaktivt avfall per tillvaratagen energienhet betydligt lägre för SMR jämfört med konventionell kärnkraft. Resultaten i studien är därför i överkant för den typ av reaktorer och tillämpningar som kan vara aktuella för den svenska marknaden i närtid.

Vad innebär resultaten för framtiden för SMR?

I tillståndsprocessen för ny verksamhet med strålning, såsom kärnkraft, görs alltid en bedömning huruvida uppkomsten av radioaktivt material är berättigad i relation till de samhällsnyttor som verksamheten bidrar med. Den bedömningen ingår i Strålsäkerhetsmyndighetens tillståndsgivning. Den som ska bedriva verksamheten ska också i förväg redovisa en rivningsplan och beskriva hur det uppkomna avfallet och använda kärnbränslet kommer att hanteras. Kostnader för det avfallsprogram som krävs för denna hantering ska fonderas under drifttiden. Av den anledningen tillhandahåller leverantörerna omfattande beskrivning av de avfallsmängder som väntas uppkomma under drifttiden – både i form av använt kärnbränsle och aktiverat konstruktionsmaterial.

Det finns inget i den här studien som tyder på att avfallshanteringen för vare sig storskalig kärnkraft eller SMR utgör ett hinder för tillståndsgivning eller investeringsbeslut för ny kärnkraft.