Välkomna förslag om teknikval i Klimaträttsutredningen

Idag har Klimaträttsutredningen lämnat över sitt slutbetänkande till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll. Utredningen har haft i uppgift att se hur relevant lagstiftning kan ses över för att klimatmålen ska kunna nås. Slutbetänkadet Rätt för klimatet, har föregåtts av ett delbetänkande om hur miljöbalken kan anpassas för att utgöra ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen. I delbetänkandet ingick även att identifiera annan lagstiftning som är viktig att se över för att Sverige ska nå klimatmålen och som landande två prioriterade områden: Underlättad utbyggnad av elnätet respektive Planering och kravställande för ett mer transporteffektivt samhälle. Energiföretagen kommenterade här.

I betänkandet Rätt för klimatet lämnas en rad viktiga och skarpa förslag:

• Tydliggör teknikvalsfrågan; luftledning bör vara huvudregel för växelström på 130 kV och uppåt.
• Klargör omfattningen av lämplighetsbedömningen, vars främsta syfte är att förhindra byggande av ledningar som inte behövs eller inte är samhällsekonomiskt motiverade. Utredningen konstaterar att denna process under senare år vuxit i omfattning och givit upphov till många kompletteringsförelägganden.
• Undantag byggande och underhåll av ledningar med linjekoncession från förbuden rörande generella biotopskydd. Ledningar med linjekoncessioner ska även undantas från kravet att söka strandskyddsdispens. 

Energiföretagen välkomnar klimaträttsutredningens slutbetänkande:

- Dagens regelverk försvårar klimatomställningen. Idag kan det ta uppåt 16 år att få en stamnätsledning på plats på grund av alla tillstånd som krävs och överklaganden som ska hanteras. Industrin och energibranschen står redo för att genomföra elektrifieringen men för att lyckas krävs ändrad lagstiftning, annars tar det stopp innan vi ens har börjat, kommenterar Ingela Lindqvist, jurist på Energiföretagen. 

Klimaträttsutredningen lyfter också behovet av en utredning som ser över energi- och klimatplaneringen, så att den struktureras och samordnas på ett tydligare sätt än idag. Man vill se ett förtydligande av kommunernas och regionernas roll i planeringen och se över lagen om kommunal energiplanering. Även samordningen mellan länsstyrelserna respektive kommunerna och regionerna bör analyseras, samt hur samverkan kan ske med till exempel nätutvecklingsplaner.

- Vi står inför en omfattande elektrifiering av såväl industriprocesser som transporter. Vi pratar om ett dubblerat elbehov. Det kräver mer elproduktion, men också satsningar på elnätet. Vi har Europas äldsta nät och det råder redan brist på kapacitet i delar av landet. Elnätsbranschen behöver investera hundratals miljarder, bygga hundratals mil nya ledningar, initiera tusentals nya projekt och med dem kommer tusentals nya prövningar och tillstånd. Företag och myndigheter ser redan idag över sina interna processer och arbetssätt, men det behövs mer. En förenklad lagstiftning är inte en valmöjlighet - det är ett måste, säger Ingela Lindqvist. 

Den 19:e maj kl 9-11 anordnar Energiföretagen ett webbinarium tillsammans med utredningen för att presentera förslagen. Webbinarium med klimaträttsutredningen: fokus på effektivare tillståndsprocesser för elnät eller se i efterhand på Play - Energiföretagen Sverige (energiforetagen.se)