Flera energisatsningar i budgeten

Regeringen lyfter fram planerbar kraft som en av de viktigaste åtgärderna för energisystemet. Likaså anges elektrifiering som en viktig åtgärd för att nå klimatmålen. Man pekar på en kraftigt ökad elanvändning, om minst 300 TWh till 2045 och kärnkraft pekas ut som en förutsättning för att expandera kraftsystemet. Ett flertal förslag som rör kärnkraft aviseras.

Avfallsförbränningsskatten avskaffas från och med den 1 januari 2023. Eftersom avfallsförbränningsskatten inte på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt styr mot dess syften och samtidigt riskerar att på sikt leda till en minskad kraftvärmeproduktion föreslår regeringen att den avskaffas. Direktverkande elvärme motverkas genom en satsning på stöd för konvertering om närmare 400 miljoner kronor per år.

En större budgetsatsning på energiområdet sker på laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet. Denna omfattar även tunga transporter och regeringen ökar anslaget med ca 1,6 miljarder för perioden 2023-2025. Sedan tidigare har regeringspartierna lyft fram bio-CCS som en viktig klimatåtgärd. I budgetpropositionen uttrycker man att de första omvända auktionerna för infångning av koldioxid skall inledas under 2023. I budgetpropositionen uttrycker man även att tekniken skall kunna utvecklas och omfatta fler industrier, liksom möjliga lagringsplatser i Sverige.

Åsa Pettersson är vd på Energiföretagen:

- Regeringens budget innehåller flera välkomna åtgärder. Avfallsförbränningsskatten har branschen länge kritiserat och insatser för energieffektivisering är också mycket välkomna. Att motverka direktverkande elvärme är en mycket bra åtgärd för att stärka både kunder och Sveriges energisystem.

Hon fortsätter:

- Även satsningar på laddinfrastruktur är välkomna, men här är det viktigt att energipolitiken också arbetar för att bygga ut och stärka de underliggande elnäten. Slopad skatt på bioolja är en konkret åtgärd som vi saknar, där bioolja som skulle kunna användas för att generera el- och värme idag missgynnas skattemässigt.

Summering av satsningar på energiområdet 

Politikens inriktning

Regeringen anger i budgetpropositionen utgiftsområde 21 Energi, under rubriken Politikens Inriktning att Sveriges energipolitik behöver en ny inriktning. Man avser därför att återkomma med ett förslag om en ny målformulering som utgår från fossilfri el. 

I sin beskrivning av energisystemet pekar man på behovet av planerbar kraft. Ambitionen är stabila och låga elpriser samt att minska utsläppen genom att öka effektiviteten i omställningen. Man pekar på en ökad framtida elanvändning om minst 300 TWh till 2045. Detta är en kvantifiering som inte tidigare regeringar gjort. 

Kärnkraften framhålls som avgörande för att möta den framtida ökande elanvändningen med mer planerbar produktion. Därför vill regeringen se en garantiram för ny kärnkraft, stöd till kärnkraftsforskning jämte flera andra åtgärder. Vid sidan av kärnkraft betonas även kraftvärmens roll i energisystemet. Laddinfrastruktur lyfts fram som en förutsättning för att elektrifiera transportsektorn och flera initiativ återfinns i budgeten.

Jämte framtida elanvändning lyfter regeringen fram hushållens och företagens situation och de höga energi- och drivmedelspriserna.  Sänkt reduktionsplikt och insatser för energieffektivisering skall hjälpa kunderna här.

Inom miljö- och klimatpolitiken, som beskrivs under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, betonas att åtgärder skall vara kostnadseffektiva och baseras på forskning och fakta. Elektrifiering anges som en förutsättning för att nå klimatmålen, och ny kärnkraft pekas ut som en förutsättning för en effektiv expansion av kraftsystemet. 

Skatteförslag

Avskaffad avfallsförbränningsskatt

Avfallsförbränningsskatten avskaffas genom att lagen om skatt på avfall som förbränns upphävs från och med den 1 januari 2023. Eftersom avfallsförbränningsskatten inte på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt styr mot dess syften och samtidigt riskerar att på sikt leda till en minskad kraftvärmeproduktion föreslår regeringen att den avskaffas.

Avskaffad koldioxidskatt för kraftvärme- och värmeproduktion i EU ETS

Regeringen aviserar att bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandels­systemet (EU ETS) bör befrias från koldioxidskatt. Råtallolja som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom EU ETS bör också befrias från energiskatt med ett belopp som motsvarar den koldioxidskatt som tas ut på s.k. lågbeskattad olja. Det kommande förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2023.

Slopad energiskattenedsättning för el i datorhallar

Skattenedsättningen för energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i datorhallar föreslås slopas från och med den 1 juli 2023. Även möjligheten till återbetalning av skatt på elektrisk kraft som förbrukats för framställning av värme eller kyla som levererats för förbrukning i en datorhall slopas. Regeringen hänvisar till att de under de rådande omständigheterna på energimarknaderna bör datorhallarna ges ytterligare incitament till energieffektivisering.

Höjd skattereduktionsnivå för solceller som installeras i småhus

Subventionsgraden för skattereduktionen för installation av solceller i småhus bör enligt regeringen höjas från 15 procent till 20 procent. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

Tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplats

Regeringen anser att det bör införas en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen till egen bil eller förmånsbil. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som lämnas efter den 30 juni 2023. De tillfälliga bestämmelserna bör gälla till och med den 30 juni 2026.

Anslagsförslag

Stöd för konvertering från direktverkande elvärme och gas respektive energieffektivisering i småhus

För 2023 anslås 379 miljoner kronor för en ny satsning på energieffektivisering i småhus som värms upp med direktverkande el eller gas i syfte att minska sårbarheten för höga energipriser och bidra till ökad försörjningstrygghet. Satsningen inkluderar ett ekonomiskt investeringsbidrag för konvertering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande renovering av småhus som i dag värms med direktverkande el eller gas. För 2024 och 2025 beräknas anslaget öka med 400 miljoner kronor per år. Investeringsbidraget ska administreras av länsstyrelserna med stöd av Boverket.

Ökat anslag för kärnkraftsforskning och anslag för att utveckla regelverk för ny och befintlig kärnkraft

Energiforskningsanslaget föreslås öka med 50 miljoner kronor 2023 för finansiering av ytterligare forskning och innovation inom kärnkraft. För 2024 och 2025 beräknas anslaget att öka med 100 miljoner kronor per år.  

Regeringen ökar även anslaget till Strålsäkerhetsmyndigheten med 25 miljoner kronor för 2023 för att se över och utveckla regelverken och tillståndsprocesser för befintlig och ny kärnkraft samt för att stärka myndighetens kompetens och nationell kompetens­försörjning inom strålsäkerhetsområdet. För 2024 och 2025 beräknas anslaget öka med 50 miljoner kronor för samma ändamål.

Utökat Klimatkliv

Klimatklivet ökas med 400 miljoner kronor 2023 och med 500 miljoner kronor per år 2024 och 2025 för att möjliggöra ytterligare satsningar på laddinfrastruktur.

Utökat anslag för laddinfrastruktur inom utgiftsområde 21 Energi

Regeringen föreslår utöver det utökade Klimatklivet en satsning för att säkerställa en förbättrad tillgänglighet till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet. Även för tunga transporter behöver laddinfrastrukturen byggas ut på depåer, för destinationsladdning och längs vägar i hela landet, med början för de regionala godstransporterna för att successivt bilda sammanhängande stråk i hela landet. Hamnar har en viktig roll som nav för elektrifiering av flera trafikslag. Därför behöver även laddinfrastrukturen byggas ut i hamnar och på kajer. För dessa ändamål ökar därför anslaget med 90 miljoner kronor 2023. För 2024 beräknas anslaget öka med 1 miljard kronor och för 2025 beräknas anslaget öka med 505 miljoner kronor.

Utökat anslag för bio-CCS och för att utreda svenska lagringsplatser för koldioxid

Regeringen intensifierar arbetet med koldioxidinfångning och därför ökas anslaget med 10 miljoner kronor för 2023 och framåt. Ambitionen är att den första omvända auktionen för bio-CCS ska inledas under 2023. Regeringen har en fortsatt hög ambition vad gäller antal ton biogen koldioxid som ska fångas upp och lagras till 2030. Utgångspunkten är att under mandatperioden fatta beslut om att ytterligare öka de utauktionerade volymerna.

Regeringen avser också att utreda styrmedel för CCS, för att kunna stötta omställningen av cementproduktionen och raffinaderier. Regeringen föreslår även att Industriklivets anslag höjs med 600 miljoner per år 2023–2023 för att möjliggöra viktiga satsningar för industrins omställning och för utvecklingen av CCS-relaterade tekniker.

Regeringen avsätter även 40 miljoner kronor under 2023 till Sveriges geologiska undersökning för att utreda lämpliga lagringsplatser i Sverige samt utreda förutsättningarna för driften av lagringsplatserna.

Utökat anslag för elberedskap

För att förstärka insatserna för el- och drivmedelsberedskap ökas elberedskapsanslaget med 90 miljoner kronor 2023 och beräknas från 2024 öka med samma belopp. Förstärkningen omfattar bl.a. investeringar för säkrare elproduktionsanläggningar, reservkraft och lagring av reparationsmaterial m.m. och administreras av Svenska kraftnät.

Utökat anslag till Energimarknadsinspektionen för kortade tillståndsprocesser m.m.

Regeringen bedömer att Energimarknadsinspektionen behöver resurser för att kunna fortsätta arbetet med att halvera ledtiderna för tillståndsprocesser för elnät och säkerställa en utvecklad elmarknad. Myndighetens anslag föreslås öka med 25 miljoner kronor 2023 för tillståndsprocesser m.m. För 2024 och 2025 beräknas anslaget öka 20 miljoner kronor per år. Energimarknadsinspektionens anslag ökas även med 3,5 miljoner kronor fr.o.m. 2023 för att hantera nya arbetsuppgifter utifrån den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilt försvar.

Elstöd för elintensiv industri

Regeringen avser införa ett nytt ekonomiskt stöd riktat till företag som har haft en betydande ökning av kostnader för el jämfört med 2021 och anslår 2,4 miljarder kronor för ändamålet under 2023. Syftet är att stärka särskilt drabbade företags möjlighet att överbrygga konsekvenserna av den pågående energikrisen inom EU. Det finns elintensiva företag som drabbats särskilt av de höga elpriserna. Samtidigt råder ett fortsatt osäkert läge kring elpriser, naturgastillgång och energiförsörjning inför vintern 2022/23.

Regeringen avser att ge Svenska kraftnät i uppdrag att utreda och föreslå hur medel från flaskhalsintäkter som tillfaller Svenska kraftnät under 2023 bör användas. I uppdraget kommer det att ingå att utreda om flaskhalsintäkter kan användas och avräknas som en nödåtgärd enligt EU:s krisinterventionsförordning. Elstödet avses handläggas av Statens energimyndighet.