Energiföretagen förklarar flexibilitet i elsystemet – ”flex”
Publicerat av: Kalle Lindholm ·
Vi hör ofta talas om flexibilitet i elsystemet, flex, som en lika viktig del som elproduktionen och elnäten för att få balansen i elsystemet att gå ihop. Flexibilitet berör alltmer alla delar av elsystemet och ger kunder chansen att delta på flera nya sätt. Energiföretagen förklarar hur flexibilitet bidrar till balansen i elsystemet.
Flexibilitet går ut på att ändra intags- eller uttagsmönster i elsystemet för att möta olika behov hos aktörer som elnätsföretag, elhandelsföretag, aggregatorer, Svenska kraftnät, industrier och hushåll. Det kan ske på marknader där aktörer både säljer och köper tjänster. Det kan handla om en kund som vill anpassa sig efter rådande elpriser, tjäna pengar på balansmarknaden, eller kanske anpassa sin elbilsladdning till ett tidsschema.
För energisystemet är flexibiliteten viktig, inte minst för att minska höga elpriser och hantera effektbrist och elnätsbegränsningar. I grunden gäller det att balansera elproduktion mot elanvändning genom ändrade mönster inom ett elhandelsområde eller lokalt till exempel i elnätet efter en nätstation.
Flexibilitet har funnits länge – nya områden utvecklas
Det händer mycket på användarsidan, ända ned i distributionsnäten. Historiskt har det annars varit vanligast med flexibilitet i produktion högre upp i näten, och det som många känner till där är vattenkraftens reglerförmåga. Flexibilitet har även nyttjats länge på användarsidan inom industrin och på värmeområdet – dessutom hos elproduktionsslag som gasturbiner, kraftvärme och faktiskt också kärnkraft.
Flex är alltså egentligen inget nytt. Nytt är dock att det nu finns en tydligare reglering av att, och hur, flexibilitet ska avtalas. Regleringen kommer de närmaste åren successivt att harmoniseras. En nyhet är också att nya aktörer dyker upp, precis som verksamheter/produkter/stödtjänster som kanske inte är lika långlivade och statiska som vi vant oss vid. Vi har tidigare inte behövt tänka på vätgas, snabbladdning, batterifabriker och datahallar – alltså nya industrier och verksamheter som i sig är mer flexibla och dessutom svåra att förutse och nätplanera för på 20 års sikt.
Det ökade inslaget av förnybar intermittent elproduktion i elnäten är också relativt nytt för oss. Det har varit vanligare i andra länder. EU ser förnybar el som ett huvudområde inom flexibilitetsområdet tillsammans med laddinfrastruktur och energilager. Vätgas har också tillkommit efter det så kallade Ren Energipaketet från EU.
Kunder öppnar för kunder – aggregatorrollen ökar volymerna
När det gäller kunderna så öppnas många affärsmöjligheter. De kan vilja energieffektivisera eller ha koll på elräkningarna. De kanske vill vara klimatsmarta och kapa toppar eller ha egen elproduktion. Det finns många syften med att delta i flexibiliteten.
En smart konsekvens av att kunder är flexibla är att de öppnar för snabbare anslutning av fler kunder till elsystemet. En annan viktig följd av fler flexibla kunder gäller elnätsföretagen då nätplanering, drift, hela affären och datautbytet påverkas. Oberoende av hur elnätsföretagen själva ser på saken så kommer förändringar hos elnätskunderna som branschen måste förbereda sig på. Krav kommer också från omvärlden som regleras i EU:s elmarknadsförordning och redan gäller i svensk lag. EU-regleringen verkar alltså vid sidan av den svenska ellagen.
En ny roll är aggregatorn som samlar ihop flexibla resurser och paketerar till större enheter som i sin tur kan säljas och köpas på en marknad. Aggregatorer kan vara ekonomiska och/eller tekniska och jobbar med aktörernas förmåga att vara flexibla. Aggregatorn hanterar bud på marknaden och kan till exempel sätta in styrutrustning hos kunder för värme och ventilation. En roll är att ge råd åt kunderna, som inte alltid själv ser möjligheterna. Ibland använder aggregatorn färdiga koncept och ibland skräddarsydda, och genom att klumpa ihop fler kunder med samma behov växer volymerna så att effekterna blir stora.
Lokala pilotprojekt har gett lärdomar – flera avtalsformer
Detta har demonstrerats i projekt som CoordiNet och Sthlmflex, som gett mycket kunskap. Det har handlat om marknadsdesign, roller, ansvar, marknadsprodukter, stödsystem och prekvalificering av aktörer där köp- och säljbud har matchats mellan aktörerna.
EU-regelverket har utvecklats för att kunna göra affärerna ännu bättre. Det finns problem idag till exempel kring elnätens intäktsreglering och för flexleverantörerna, då regleringen inte är anpassad efter flexibilitet. Det måste också bli enklare att kunna delta på flera marknader (som Svenska kraftnäts balansmarknad och lokala marknader) med egna produkter.
Det finns olika avtalsformer på marknaden. Villkorade avtal är en form där en ny kund avtalar om att styra ned sin elanvändning vid behov i nätet. Marknadsbaserad upphandling är en annan modell som innebär att bud aktiveras på avrop av den som vill köpa, och där billigaste bud ska väljas. En tredje variant är att en aktör efter upphandling eller på en marknad får ersättning per timme för att vara tillgänglig (Svenska kraftnäts balansmarknad till exempel där upphandlingar sker).
Därutöver finns olika ”bubblare” bland avtal. En sådan går ut på att redan befintliga kunder säljer abonnemangsbegränsningar timme för timme. Denna typ av avtal finns ännu inte. Det gör däremot bilaterala avtal som kan tillämpas om en upphandling har misslyckats.
Aktuellt 2023: nya nätkoden Demand Respons – alla elnätsföretag berörs
Regelverket håller på att förtydligas och det jobbas med den nya nätkoden Demand Respons som ska träda i kraft år 2024. Den stora drivkraften är att kunna ansluta kunder snabbare på nätet. En annan drivkraft är de höga elpriserna och målet att kunna hantera mer flexibla kunder i takt med den ökade digitaliseringen och elektrifieringen. Ju fler som kan, desto fler vill bli flexibla.
Arbetet med flexkoden pågår alltså som innebär en ny reglering och en helt ny nationell beslutsprocess. En marknadsdesign ska tas fram gemensamt av elnätsföretagen. Regler om aggregering och flexibilitet ska utformas och ett flexibilitetsregister samt nya produkter ska tas fram. Förslagen ska alltså tas fram av alla elnätsföretag och sedan godkännas av Energimarknadsinspektionen, Ei. I framtiden väntar ett ”kontinuerligt grupparbete” där reglerna hela tiden ska utvärderas, utvecklas och alltmer harmoniseras på EU-nivå. Samverkan sker med Energiföretagen Sverige som i oktober 2022 bildade ”AG Flex- och stödtjänster”, med 22 medlemmar från svenska energiföretag.
Stor förändring – svår att överblicka – förbättringsåtgärder väntar
Flex förändrar verkligheten. Företagen kan inte hantera allting genom att bara bygga nya elnät. Samtidigt är det viktigt att bygga elnät och att tillståndsprocessen snabbas på. Flexibla kunder förväntar sig verksamhet och informationsöverföring, och nätkoden har lösningar som fungerar när energisystemet förändras. Flex är tvärsektionellt och rör många delar och samtidigt svårt att greppa då det inte bara finns en enda sanning. Saker kan också vara svåra att förutse, till exempel vad som sker när alla elbilar i framtiden ska in i systemet.
Det nya regelverket ska underlätta kunders deltagande på olika marknader samtidigt som elnätsföretag får möjlighet att hantera att kunderna gör det. Den nya nätkoden om efterfrågeflexibilitet ska reglera detta mer, men det finns delar i nätkod som redan nu borde implementeras i Sverige. Artikel 182 ur nätkoden SOGL som ännu inte tillämpas, skulle kunna öka kundernas möjlighet att vara med på flera marknader och underlätta när många kunder, till exempel med batterier, vill delta på balansmarknaderna. Detta är bara ett exempel på förbättringsåtgärder som ska genomföras. Det finns många fler.