Översyn av regleringen på el- och naturgasområdena – ”för långt och för snabbt”

– Vi tycker det är bra att utredningen genomförts. Det visar på förståelse för att ändringar behövs, bland annat påkallat av den så kallade Tysklandsdomen om regulatorns oberoende från regering, riksdag och andra aktörer vid beslutsfattande om tariffer. Utredningen föreslår att de materiella reglerna om intäktsramar och tariffer upphävs i ellagen. Istället föreslår utredningen att Energimarknadsinspektionen (Ei) får utökad föreskriftsrätt, såväl i tariffrågor som intäktsramar. Energiföretagen är även positiva till att det införs ekonomiska ledamöter i domstolarna och att mål om intäktsramarna i domstolarna ska handläggas skyndsamt. Konsekvensanalysen som gjorts är också bra även om flera förslag i utredningen inte överensstämmer med vår syn.

Det säger Ronald Liljegren, jurist på Energiföretagen, som suttit som expert i utredningen och varit med om att ta fram ett särskilt yttrande.

Lagen om särskilt investeringsutrymme behövs

Det är mycket viktigt enligt Energiföretagen att regeringen inte väljer att gå vidare med nämnda förslag om att upphäva lagen om särskilt investeringsutrymme, utan istället behåller den till dess att den automatiskt löper ut år 2028. Lagen trädde i kraft den 1 juni 2021 och innebär att elnätsföretag kan utnyttja underskott från tillsynsperioden 2012–2015 för att genomföra investeringar i elnäten under tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027. Den 1 december 2021 trädde även tillhörande förordning i kraft.

Utredningens konsekvensanalys uppskattar att cirka 16 miljarder kronor för investeringar i elnäten kan utebli om lagen om särskilt investeringsutrymme tas bort i förtid. Denna uppskattning är dock behäftad med stora osäkerheter och elnätsföretagen menar att summan snarare är i storleksordningen 18 till 20 miljarder kronor. Extra olyckligt är det mot bakgrund av stundande elektrifiering och klimatomställning som innebär att stora summor måste investeras i de svenska elnäten de kommande åren. Ständigt skiftande regler gör att många investerare tvekar, och utredningens förslag ökar osäkerheten ännu mer.

Lagen om särskilt investeringsutrymme handlar egentligen om överrullning av intäktsram, som inte nyttjats, mellan tillsynsperioder. Utredningen lämnar förslag även om de normala överrullningsreglerna i ellagen. Då det är en central fråga hur de beslutade intäktsramarna ska få nyttjas över tid, tas även denna fråga upp i det särskilda yttrandet.

– Möjligheten att rulla över underskott till efterföljande tillsynsperioder har en stabiliserande effekt på elnätsföretagens agerande och därmed på hela marknaden. Det är av stor vikt för elnätsföretagens förutsättningar att långsiktigt kunna planera sin verksamhet, att möjligheten att rulla över underskott till kommande tillsynsperioder finns kvar och utökas. Utredningen har föreslagit att möjligheten att rulla över underskott gäller under en efterföljande tillsynsperiod med möjlighet att få underskottet överflyttat ytterligare en period om Ei efter ansökan medger detta, och det föreligger särskilda skäl. Energiföretagen anser att det vore bättre att underskottet får rullas över under minst två perioder. Då uppstår ingen osäkerhet om hur länge överrullningen kan pågå, säger Ronald Liljegren.

För högt tempo i lagstiftningen, med stora risker

Energiföretagen kan inte förstå motivet till att stressa fram lagstiftning med så stora risker och osäkerheter. I betänkandets internationella utblick framkommer att inget av de nordiska grannländer som utredningen analyserat ser anledning till att genomföra några lagstiftningsåtgärder överhuvudtaget med anledning av Tysklandsdomen. Inte heller framkommer några uppgifter om sådana planer i de övriga medlemsstater som utredningen studerat, även om det i Nederländerna pågår diskussioner om domen som kan påverka implementeringen av det senaste elmarknadsdirektivet.

Det enda land som de facto planerar någon form av lagstiftningsåtgärd är Tyskland självt, alltså det land som förlorade målet i EU-domstolen. Att Tyskland återkallar förbundsregeringens befogenheter är således väntat. Det bör dock noterats att den nya tyska lagstiftningen föreslås träda i kraft i slutet av 2027 för gasnätsregleringen och vid utgången av 2028 för elnätsregleringen. För Sveriges del, som till skillnad från Tyskland inte fällts i EU-domstolen för felaktig implementering av EU-rätten, föreslås däremot ny lagstiftning som ska träda i kraft redan om drygt ett år.

– Vi ser ingen anledning till att Sverige ska forcera fram förändrad lagstiftning i ljuset av Tysklandsdomen. Det hade varit betydligt bättre och mindre riskfyllt för nödvändiga investeringar att genomföra lagstiftningsåtgärder i takt med att kompletterande EU-reglering växer fram, menar Ronald Liljegren.

Resurser till Ei – både kvantitet och kvalitet

Tillsynsmyndigheten, Ei, får genom föreliggande förslag en föreskriftsrätt som vida överstiger normal föreskriftsrätt för myndigheter och som dessutom tillämpas direkt gentemot en krets av enskilda. Energiföretagen förordar att föreskriftsrätten organisatoriskt är skild från den som tillämpar dessa föreskrifter. Föreskriftsrätten kan läggs på en enhet med en egen fristående chef från den enhet som tillämpar föreskrifterna. Då åstadkoms en mer acceptabel lösning utan konflikt med direktiven. Det borde också övervägas om Ei ska ha en styrelse/fullmäktige som beslutande organ. Till exempel kan den likna Riksbankens organisation, där Riksbanken också ska vara oberoende i förhållande till andra organ.

Utredningen anser vidare att Ei har för lite resurser både kvalitativt och kvantitativt för att i nuläget klara av uppgiften. Ei har dessutom själva meddelat att utredningen sannolikt underskattat behovet av tillkommande resurser eftersom förändringarna påverkar flera avdelningar inom myndigheten. Utredningen anser också att en akademisk grupp skulle kunna vara ett värdefullt stöd, utan att föreslå att en sådan grupp knyts till regulatorn.

– Vi instämmer i att det kan behöva skjutas till större belopp än utredningen föreslagit. Vi vill särskilt belysa att det inte enbart rör sig om att Ei behöver fler anställda. Det är minst lika viktigt att det tillförs ny och erfaren kompetens eftersom Ei genom förslaget blir både lagstiftande och tillämpande myndighet. Vi anser också att någon form av rådgivande organ till Ei är motiverat när myndighetens befogenheter och oberoende riskerar att bli närmast oinskränkta avslutar Ronald Liljegren.

Läs meddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet inklusive utredningens slutbetänkande SOU 2023:64 "Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät" här.

Bakgrund: utredningens uppdrag (läs på regeringens webbplats)

”En särskild utredare ska se över reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföretagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur. Syftet med utredningen är att åstadkomma ett regelverk som är förenligt med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (elmarknadsdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (gasmarknadsdirektivet).”