Ministrar enas om reform av elmarknaden

Kommissionen presenterade sitt förslag till en reformerad elmarknad i mars 2023 med syfte att bemöta de höga energipriser som uppstått efter Rysslands invasionskrig i Ukraina. Därefter inleddes intensiva förhandlingar i de bägge lagstiftande institutionerna - Europaparlamentet och rådet.

I rådet nådde medlemsländerna en kompromiss för stora delar av förslaget redan i somras under det svenska ordförandeskapet, här kan du läsa mer. Sedan dess har förhandlingarna i rådet kretsat kring att hitta en lösning för Contract for Difference (Cfds) samt kapacitetsmekanismer.

Den stora konflikten har stått mellan Frankrike och Tyskland om hur subventioner i form av CfDs ska användas för att inte snedvrida konkurrensen på marknaden. De föreslagna tvåvägs-CfDs innebär att staten och elproducenter enas om ett fast pris. Om marknadspriset understiger referenspriset betalar staten ut mellanskillnaden, medan det omvända gäller om marknadspriset blir högre. Frankrike har velat se större möjligheter att finansiera befintliga kärnkraftsanläggningar medan Tyskland befarat att subventionerade energipriser skulle locka industrier över gränsen till Frankrike. Kompromissen blev att medlemsländer kan använda CfDs för existerande kärnkraftsanläggningar samtidigt som kommissionen ska definiera regler för att undvika snedvridning på marknaden.

– Det finns många sätt att utforma denna typ av avtal, såväl teknikneutrala som differentierade efter kraftslag, eller kopplade till specifika utpekade platser. Hur CfD-kontrakten ska utformas måste analyseras noggrant ur flera aspekter, inte minst hur det skulle påverka den finansiella elmarknaden. Men också hur eventuella intäkter från sådana avtal används, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker hos Energiföretagen.

Sedan tidigare har regelverket tillåtit medlemsländer att införa kapacitetsmekanismer för att säkerställa en långsiktig försörjningstrygghet. I regelverket har kravet varit att sådana mekanismer skulle vara tillfälliga, ett krav som rådet nu enades om att ta bort. Vidare menar rådet att processen för att få kapacitetsmekanismer godkända ska göras enklare än idag, samt att möjligheterna för undantag från utsläppskrav rörande koldioxid för anläggningar inom kapacitetsmekanismer förlängs fram till 2028. Slutligen ombeds kommissionen ta fram förslag om enklare förfarande för kapacitetsmekanismer.

Europaparlamentet antog sitt förhandlingsmandat i september, och nu kan den sista delen av förhandlingarna starta, de så kallade trilogerna mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. En första trilog är planerad redan till 19 oktober. För att hinna anta en slutlig lagstiftning innan denna EU-mandatperiod löper ut behöver lagstiftarna nå en överenskommelse i februari 2024.