Energiföretagen välkomnar att staten tar del av ansvaret vid utbyggnad av ny kärnkraft

Forsmark 3, foto: Anders Karlsson

Energiföretagen Sverige har idag (den 3 december 2024) lämnat in remissvar på finansdepartementets utredning ”Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft”. Utredningen föreslår att statligt stöd ges till företag för investeringar i ny kärnkraft efter ett ansökningsförfarande. En ny lag föreslås reglera förutsättningarna att ta del av stöd, stödformerna samt vad en ansökan ska innehålla. Lagen föreslås träda i kraft den 6 maj 2025.

Trygga tillgången till fossilfri el

– Investeringar i storskalig elproduktion är avgörande om vi ska nå Sveriges klimatmål och stärka industrins konkurrenskraft genom trygg tillgång till fossilfri el. Utredningens förslag om statliga lån och differens-priskontrakt för ny kärnkraft har möjlighet att öka tryggheten för de företag som ska investera och säkerställa att vi möter samhällets kommande behov av mer el. Det handlar om att vi måste göra vad som krävs för att fasa ut användningen av fossila bränslen och motverka klimatförändringarna, säger Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige.

I sitt remissvar skriver Energiföretagen att det även kan behövas riskavlyft eller undanröjande av andra hinder för att säkerställa investeringar i annan elproduktion eller tekniker. Energiföretagen betonar vidare vikten av att produktion och konsumtion går hand i hand.

– Det är viktigt att det föreslagna stödet inte tränger undan investeringar i befintlig kraftproduktion eller undergräver reinvesteringsmöjligheter i den. Här behöver regeringen säkerställa att så inte blir fallet, fortsätter Åsa Pettersson.

Energiföretagens synpunkter i sammanfattning

• Energiföretagen välkomnar att staten tar ett ökat ansvar vid investeringar i ny el-infrastruktur så som kärnkraft. En lyckad omställning förutsätter en kraftig ökning av både elproduktion och elkonsumtion som går i takt med varandra. Att kraftigt bygga ut Sveriges elsystem på 20 år saknar motstycke och det är då rimligt att staten är aktivt involverad. Den politiska riskpremien för kärnkraft är, och har historiskt varit, stor och det är därför lämpligt att politiken är med och minimerar den genom att dela risken med de bolag som ämnar bygga ny kärnkraft. Det ger Sverige ökade möjligheter att nå de utsatta klimatmålen samtidigt som industrin ges möjlighet att både bibehållas och utvecklas. Energiföretagen konstaterar att när staten är med och delar risken så är det viktigt att det inte bara finns en riskdelnings-mekanism utan även en vinstdelnings-mekanism. Det är dock viktigt att beakta att även om majoriteten av finansieringen kommer genom statliga lån så är det ändå en betydande mängd kapital som måste komma från näringslivet.
• Energiföretagen anser att ett dubbelriktat finansiellt differenskontrakt är ett lämpligt instrument för att hantera marknadsrisken för ny kärnkraft. Energiföretagen anser att frågorna om specifika nivåer på lösenpris samt övriga villkor för eventuella utbetalningar och inbetalningar behöver hanteras, men att det bör göras senare i processen.
• Energiföretagen tycker att storleken på programmet om 4–6 GW (Gigawatt = miljoner kilowatt, kW) är rimligt. Det motsvarar cirka 10–15 procent av den förväntade totala produktionen 2045, men är samtidigt stort nog för att man ska kunna ta del av de skalfördelar som kommer med att bygga ut flera reaktorer.
• Med detta i beaktande är det viktigt att konstatera att en stor del av den tillkommande energin och effekten behöver komma från andra håll än de 4–6 GW kärnkraft som omfattas av denna promemoria. För att realisera den nödvändiga utbyggnaden av tillkommande produktion och lagring, samt eventuella reinvesteringar och drifttidsförlängningar i befintlig produktion, konstaterar Energiföretagen att det, beroende på teknik, kan behövas olika typer av riskavlyft eller undanröjande av andra hinder för att säkerställa att detta sker. Därför föreslår Energiföretagen att man utreder eventuella marknadsmisslyckanden som påverkar produktionsanläggningar och lagringstekniker som är väsentliga för det samlade kraftsystemets egenskaper. Vidare bör det då utredas i vilken omfattning som förslagen i denna promemoria skulle kunna användas för att åtgärda även dessa marknadsmisslyckanden.
• Det är dock av yttersta vikt att ny produktion taktar med tillkommande konsumtion så att den inte utarmar befintlig produktion eller undergräver reinvesteringsmöjligheter i den. Energiföretagen menar att det är avgörande att regeringen säkerställer att det föreslagna stödet inte riskerar att undantränga investeringar i befintlig kraftproduktion. Energiföretagen föreslår därför att detta skyndsamt utreds samt hur man säkerställer att tillkommande ny produktion går i takt med tillkommande konsumtion, speciellt om man väljer att utöka stödet i enlighet med punkten ovan.

Läs Energiföretagens remissvar i sin helhet här.

Om utredningen ”Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft”

Regeringskansliet beslutade den 20 december 2023 att ge Mats Dillén som sakkunnig i uppdrag att ta fram förslag på modeller för finansiering och riskdelning för nya kärnkraftreaktorer.

Uppdraget är att lämna förslag på modeller för finansiering och riskdelning för nya kärnkraftreaktorer, så att elmarknadens aktörer i konkurrens har möjlighet att bygga ny kärnkraft. Modellen ska utformas så att kärnkraft med en total effekt om minst 2,5 GW, motsvarande effekten av två storskaliga reaktorer, ska finnas på plats senast 2035.

Läs förslaget som presenterades 12 augusti.