Omställningen kräver helhetssyn på energiforskningen

Regeringens nya proposition för forskning och innovation på energiområdet (prop 2024/25:72) [länk: Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning - Regeringen.se] är den första sedan 2016. Den har tagits fram parallellt med den större forskningspropositionen som publicerades nyligen. Inriktningen på statens finansiering av energiforskning ligger i princip kvar, det vill säga att energiforskningen ska bidra till att uppfylla de svenska energi- och klimatmålen. Den ska inriktas på att möjliggöra en effektiv klimatomställning och att stärka svensk konkurrenskraft. Energiföretagen noterar dock att finansieringen till skillnad från tidigare inte längre ska bidra till energirelaterade miljöpolitiska mål, vilket är en indikation på en vingklippt systemsyn. I gengäld är nu kärnkraft som forskningsområde inte längre exkluderad, utan tvärtom särskilt uppmärksammad i propositionen.

– Det är bra och välgörande att regeringen nu publicerat en energiforskningsproposition, och att forskningsanslagen i årets budgetproposition fick ett tillskott, säger Daniel Lundqvist, forskningssamordnare vid Energiföretagen.

– Regeringen verkar också ha hörsammat en stor del av Energiföretagens förslag och synpunkter i vårt yttrande i december 2023, fortsätter han. 

Daniel Lundqvist säger att Energiföretagen välkomnar satsningen på kärnkraftsforskning och att det är positivt att regeringen verkar förstå att det tar tid att bygga upp kompetens och forskningsmiljöer som har krympt högst väsentligt efter 40 år med perioder av totalt tankeförbud. Det krävs därför riktade insatser för att få upp svensk kärnkraftsforskning. Detta är dock, precis som regeringen konstaterar, något som måste ske successivt.

Energiföretagen välkomnar att energiforskningen ska innefatta övergripande utveckling av energisystemet liksom energimarknadernas funktion. Ett tydligt fokus ligger på elektrifieringen av samhällets sektorer. Energiföretagen har i sitt yttrande betonat bland annat nödvändigheten av systemorienterad forskning.

Det är mycket välgörande att regeringen har beskrivit detta behov, och lägger ett visst fokus på energisystemfrågor. Energiföretagen vill dock förtydliga att energisystemet består av betydligt mer än elmarknaden. Det svenska energisystemet består av olika delar som omvandlar, lagrar och transporterar energi med hjälp av olika energibärare till slutlig användning hos kunderna. Energin används till el, värme, kyla och transporter, och alla delarna hänger ihop och bildar ett energisystem, i samspel med människor, företag, organisationer och andra länders energisystem.

– Detta bredare perspektiv tycks saknas i propositionen. Fjärrvärmen omnämns till exempel endast i samband med elsystemet - exempelvis el från kraftvärme och effektivare elektrolys från vätgas genom att ta vara på restvärmen - trots att dess bidrag till energisystemet är så mycket mer än detta. Det vore mycket allvarligt om myndigheterna tolkar propositionen så att medel till fjärrvärmeforskning stryps, säger Daniel Lundqvist.

Ett område som föreslås få ökat fokus är kompetensförsörjning och kompetensutveckling, vilket välkomnas av Energiföretagen. Energiomställningen, som i många fall medför radikala teknikskiften och uppbyggnad av helt nya värdekedjor, är särskilt beroende av att kompetensförsörjningen fungerar. Detta är en mycket stor utmaning. Vi hade gärna sett ett än större fokus på detta i propositionen.

Energiföretagen saknar insatser som rör policyforskning. Vi är inne i en gigantisk omställning och tidigare strukturomvandlingar har skett med aktiv politik. Detta behövs även denna gång. Energiföretagens bedömning är att det behövs bättre beslutsunderlag hur reformer, riskdelning och statens roll bör se ut för en framgångsrik klimatomställning. Därför behövs det fördjupande policyforskning kring detta.

Slutligen saknar Energiföretagen satsningar på forskning kring intäktsregleringen av elnät. Området har varit präglat av återkommande metodbyten i regelverket och i myndighetstillämpningen av det samma, omfattande överklaganden och rättsprocesser, kritik i media och politiska interventioner. Resultatet har blivit en ryckig och instabil reglering som har saknat nödvändig acceptans både från elnätsföretagen och kunderna. I ljuset av elektrifieringen och de stora utmaningar elnätsverksamheten står inför skulle oberoende forskning inom området kunna bidra till lärdomar såväl som till utveckling av en ändamålsenlig regleringsmodell.