Energiföretagen förklarar: Därför ökar elnätskostnaderna

Kraven på de svenska elnäten ökar. Till stor del kan det förklaras av många pågående förändringar i samhället. Städer växer, digitaliseringen ökar och mer förnybar elproduktion ska anslutas till elnätet – allt från större vind- och solkraftparker till solceller på villatak. Dessutom minskar toleransen mot elavbrott, vilket gör att leveranssäkerheten måste vara ännu högre än idag.

Alla dessa förändringar ställer nya krav på ett modernare, större och mer anpassningsbart elnät. Nya elmätare installeras för närvarande i hela landet med större möjlighet för kunder att vara flexibla i sin elanvändning. Generellt är det svenska elnätet gammalt och även utan elektrifieringen skulle stora investeringar krävas bara för att upprätthålla dagens nivå på elleveranser.

Elektrifieringen kostar– Energimarknadsinspektionen (Ei) övervakar

Den största förändringen som bör nämnas i det här sammanhanget är dock pågående elektrifiering, som väntas intensifieras fram till 2045 då Sverige ska vara fossilfritt. Att byta användningen av fossila bränslen mot el inom industrin och transportsektorn kräver stora investeringar i Sveriges elproduktion men även i elnätet. Utbygganden av produktion och distribution måste helt enkelt gå hand i hand.

Energiföretagens så kallade GAP-analys visar att det behövs investeringar i elnäten för ungefär 1 000 miljarder kronor till år 2045, baserat på att elanvändningen ökar från 140 till 330 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar). Den här bedömningen avser investeringar på samtliga nätnivåer.

Det svenska elnätet består av tre nätnivåer – stamnät, regionnät och lokalnät. Som kund betalar man en elnätsavgift till elnätsföretaget på den nivå man är ansluten till för att bygga, driva och utveckla elnäten. Avgiften inkluderar alla nätnivåer man nyttjar och kostnaden för överliggande nät belastar därmed också kunden i slutändan. Eftersom elnäten är så kallade naturliga monopol så beslutar tillsynsmyndigheten (Ei) om hur mycket betalt ett elnätsföretag får ta, genom en så kallad intäktsram som gäller under en fyraårsperiod. Den nuvarande intäktsramen gäller fyraårsperioden 2024–2027. Elnätsföretagen får ändra sina avgifter så länge de håller sig inom sin intäktsram. Företaget får också fördela sina prisändringar hur de vill under den fyraårsperiod som intäktsramen gäller. Det betyder att de kan höja mer ett år och mindre ett annat.

Det ligger i såväl kundernas och samhällets som elnätsföretagens intresse att få till en tydlig och balanserad metod. Den ska ge utrymme för de investeringar som behöver göras kommande decennier och en fortsatt hög leveranskvalitet till kunderna, samtidigt som den styr mot en effektiv verksamhet och en elnätstjänst som upplevs som prisvärd.

När det gäller utformningen av själva avgiften – “tariffen” – finns det ett särskilt regelverk som styr även det. Enligt lagen ska avgifterna vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande. Avgifterna ska även utformas på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet samt en effektiv elproduktion och elanvändning.

Allmänt högre kostnadsläge och förlustel

Redan innan den stora elektrifieringen kommit igång på allvar har elnätskostnaderna för kunderna ökat. Hög inflation den senaste tiden har inneburit kostnadsökningar inom en rad olika områden. Detta gäller även elnätsanläggningar. Förutom det allmänt högre kostnadsläget, är den ökade aktiviteten inom elnätsområdet sannolikt ytterligare en förklaring till ökade kostnader för elnätsverksamhet. När många företag ska göra liknande investeringar samtidigt så ökar kostnader på materiel och tjänster som följd. Det handlar helt enkelt om tillgång och efterfrågan och vi ser samma mönster för till exempel vindkraftsinvesteringar.

Med tanke på behovet av elnätsinvesteringar är detta viktigt att ha en beredskap för och reflektera över. Kostnaden för kunderna väntas öka, både med anledning av fler investeringar och de ökade kostnaderna på aktuella komponenter och arbeten. För att lyckas med elektrifieringen är det viktigt att ha insikt om detta både hos elnätsföretagen, hos den övervakande myndigheten och hos elnätskunderna. Alternativet är kapacitetsbrist och hindrad samhällsutveckling, vilket också är förknippat med stora kostnader. Vi ser det inte minst på andra infrastrukturområden som järnvägar, vägar* samt vatten och avlopp**.

Något som också inkluderas i elnätspriset är den kostnad som finns för inköp av ”förlustel”. Det är el som försvinner som värme vid elöverföringen i elnäten (detta kallas för nätförluster). Denna el handlar elnätsföretagen in, som vilken kund som helst. Företagen kan välja att handla till rörligt pris eller välja att prissäkra hela eller delar av inköpen. Det innebär att börsens elpriser får påverkan även på elnätspriset. Den förlustel som elnätsföretagen köper in har blivit genomsnittligt dyrare de senaste åren och svängningarna i elpriset har även blivit större.

Dessutom uppstår kostnader för förlustel i överliggande nät – Svenska kraftnäts stamnät och regionnäten. Dessa kostnader adderas till lokalnätets egna kostnader för förlustel så att alla kostnader till slut hamnar på slutkundernas fakturor.

Nya kunder i elnäten bär sin beskärda del

När vi blickar framåt och ser behoven som den ökade elektrifieringen för med sig, konstaterar vi att intäktsramarna med all sannolikhet blir högre än tidigare. Fler investeringar, dyrare investeringar och en ny regelstyrd roll för elnätsföretagen, med nödvändiga satsningar för att klara av ett uttalat systemansvar, kommer inte gratis. Detta påverkar givetvis kostnaderna för kunderna.

Det är samtidigt viktigt att notera att den här utvecklingen innebär att nya kunder tillkommer i systemet – både inmatningskunder i form av producenter och uttagskunder i form av elanvändare. Det blir alltså fler kunder som är med och bär kostnadsbördan. En anslutningsavgift betalas av varje enskild kund baserat på kostnader som uppkommer i samband med dennes anslutning. Väl ansluten till nätet tillkommer den löpande elnätsavgiften.

Nya möjligheter för kunderna på en utvecklad elmarknad

En intressant utveckling i sammanhanget är de nya möjligheter kopplade till flexibilitet som ska införas för kunderna. Jämte de kostnader kunderna har för sina köpta elnätstjänster, kommer möjligheterna att vara aktiv på flex- och stödtjänstmarknader att öka. På så sätt kan flexibilitet få ett värde och kunderna får möjlighet att sälja tillbaka tjänster, till nytta för systemet och mot ersättning.

Flexibilitet går ut på att ändra inmatnings- och/eller uttagsmönster hos olika aktörer för att möta olika behov i elsystemet. Dessa aktörer kan vara till exempel så kallade aggregatorer, som samlar ihop mindre resurser till större, industrier eller enskilda hushåll som kan erbjuda sin flexibilitet. På liknande sätt som att en kund ser ekonomisk nytta i att anpassa sig efter rådande elpriser, kan det nu handla om att tjäna pengar på en stödtjänstmarknad för att till exempel hålla rätt frekvens i systemet, eller kanske anpassa sin elbilsladdning till ett tidsschema.

Möjligheterna ökar sannolikt framöver med marknader för flexibilitet och elnätsavgifter som är utformade på ett sätt som ger större möjligheter att påverka sin elnätskostnad genom ett mer flexibelt förhållningssätt. Förutom att hålla nere kostnaderna för den enskilde kunden innebär en ökad flexibilitet också fördelar för hela energisystemet. Detta eftersom den maximala effekt som elnäten måste vara dimensionerade för och antalet tillfällen då elnäten är hårt ansträngda kan hållas nere. Om kunder har möjlighet att flytta sin elanvändning i tiden utan någon märkbar olägenhet, finns det mycket att vinna på en sådan utveckling.

Det finns krav och förväntningar på elnätsföretagen att alltmer börja använda sig av flexibilitetstjänster som ett alternativ till elnätsutbyggnad. Om rätt förutsättningar finns och om det är kostnadseffektiva lösningar är det här ett välkommet ytterligare verktyg i verktygslådan för ett elnätsföretag. Det kan till exempel vara ett sätt att snabba på anslutningar i väntan på förstärkning av elnätet. För att den här utvecklingen ska ta fart och för att flexibilitet ska vara ett realistiskt alternativ är det viktigt att regleringsmodellen innehåller verkningsfulla incitament som styr i rätt riktning. Energiföretagen konstaterar att frågeställningarna fortfarande är många inom det här området, och att det avseende regleringsmodellen finns en utvecklingspotential.

Dialog om framtida regleringsmodell

Det finns alltså utrymme för utveckling av regleringsmodellen – den är på inga sätt perfekt. Efter decennier av osäkra regleringsförutsättningar och snabba kast mellan olika modeller är stabilitet i regleringen av elnätsföretagens intäkter – och kundernas priser – det som behövs mest av allt. Energiföretagen välkomnar därför den breda dialog som Ei har aviserat, beträffande utvecklingen av modellen inför tillsynsperiod 2028–2031. Då ges möjlighet för alla intressenter att framföra sina synpunkter och tid för ordentliga analyser med konsekvensbeskrivningar, som förhoppningsvis resulterar i en balanserad intäktsreglering till nytta för både kund, elnätsföretag och inte minst Sverige.

* Hur underhållsskulden på Sveriges vägar och järnvägar påverkar näringslivet. (svensktnaringsliv.se)

** Investeringsrapporten 2023 | Vattenbokhandeln (svensktvatten.se)