EU-parlamentsvalet 2024: så påverkas energibranschen

Efter valet 6-9 juni kan det konstateras att den konservativa gruppen European’s Peoples Party (EPP) förblir störst i parlamentet med 189 av parlamentets total 720 platser. Ytterhögern växer samtidigt och ECR får 73 platser. Den liberala gruppen Renew och den gröna gruppen Greens/EFA tappar tillsammans 41 platser och får 79 respektive 53 mandat.  

De konservativas framgång ger EPP en fördelaktig förhandlingsposition med möjlighet att förhandla med grupper åt både höger och vänster. Men förhandlingarna med det nya parlamentet kan innebära en svår balansgång. I synnerhet nivån och takten för EU:s klimatambitioner har varit en vattendelare mellan blocken under valrörelsen. 

Den nuvarande ordföranden för EU-kommissionen Ursula von der Leyens parti tillhör EPP och von der Leyen har nu siktet inställt på att bli omvald som kommissionsordförande.  

Så kan energifrågorna påverkas 

Under nuvarande mandatperiod har stödet för klimatomställning varit stort i EU-parlamentet. Men risken finns att det nya, mer högerinriktade parlamentet, skiftar fokus från klimat och omställning till andra frågor som migration, organiserad brottslighet och europeisk konkurrenskraft.  

Vi vet sedan tidigare att det är partierna till höger i som är mest kritiska till EU:s klimatsatsningar. Detta innebär att förhandlingarna i parlamentet kan komma att bli tuffare denna mandatperiod än tidigare.  

- För oss på Energiföretagen Sverige gäller det att fortsatt presentera välgrundade kunskapsunderlag och positioner för den fortsatta utvecklingen av energipolitiken på EU-nivå, säger Sara Emanuelsson, enhetschef Politik & Samhälle. Vi menar att omställning och elektrifiering i allra högsta grad går hand i hand med industrins och EU:s konkurrenskraft.  

Kopplingen mellan klimatomställning och ökad konkurrenskraft i relation till övriga världen, i synnerhet USA och Kina, är en fråga som Energiföretagen tidigare lyft och kommer fortsätta driva. 

- Att ligga i framkant när det gäller utbyggnad av fossilfria energisystem är en nyckel för näringslivets utveckling och konkurrenskraft både i Sverige och Europa. Näringslivet och industrin vet detta och driver på utvecklingen. Här får inte politiken i Sverige eller Europa bli en bromskloss som gör att vi riskerar att bli omsprungna i den globala konkurrensen, säger Åsa Petersson, vd på Energiföretagen.  

Klimatfrågan viktig i Norden 

Samtidigt som ytterhögern växer i Europa syns en rödgrön våg i Norden. Klimat och miljö har tydligt prioriterats av de nordiska väljarna. Både Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet gick framåt i Sverige och MP överraskade med att bli tredje största parti med 13,8 procent av rösterna. I Danmark respektive Finlands blev Socialistisk Folkeparti och Vänsterförbundet största, respektive näst största parti.   

I Europa är läget det motsatta. I Tyskland backade De gröna 8,6 procent jämfört med förra valet. Och i Europaparlamentet minskar De gröna/EFA, dit Miljöpartiet och Socialistiskt Folkeparti tillhör.  

- Att vi har ett nytt läge med en stark politisk uppbackning för klimatinitiativ på EU-nivå i Norden, men med mer skeptiska tongångar i EU-parlamentet som helhet, är något Energiföretagen Sverige måste tänka in under kommande mandatperiod. Inte minst kan vi kraftsamla ännu mer och göra vår röst hörd inom samarbetet Nordenergi och vara en fortsatt stark nordisk röst inom den europeiska intresseorganisationen Eurelectric, säger Energiföretagens vd Åsa Petersson. 

Förhandlingar inom parlamentet och ny EU-kommission  

Under kommande veckor ska partigrupperna för det nya parlamentet formas. Samtidigt har de svenska kandidaterna redan begett sig till Bryssel för att delta i förhandlingar om poster i parlamentets olika utskott. För energifrågorna är Miljöutskottet (ENVI) och utskottet för Industri, Forskning och Energi (ITRE) särskilt viktiga. Vänsterpartiets Johan Sjöstedt signalerade redan före valet intresse för att sitta i Miljöutskottet (ENVI) medan Moderaternas Tomas Tobé sagt att han vill få en plats i ITRE.  

Det nya parlamentet sammanträder för första gången den 16-19 juli i Strasbourg. Därefter utser de politiska grupperna ledamöter till utskotten enligt en fördelning som speglar sammansättningen av hela parlamentet.  

- Vi går nu in i en viktig förhandlingsfas där förhoppningen är att många svenska och nordiska ledamöter tar plats i relevanta utskott för att bidra till en framåtsträvande klimat- och energipolitik, avslutar Sara Emanuelsson.  

Under hösten fattar det nya parlamentet beslut om ny ordförande för EU-kommissionen. Parallellt utser medlemsstaterna nya kommissionärer. Energiföretagen kommer att fortsätta driva på för att EU ska hålla fast vid det ambitiösa klimat och tillväxtpaketet Fit for 55. För att säkra långsiktigheten i frågorna har Energiföretagen tidigare föreslagit en EU-kommissionär för den gröna omställningen, att det föreslagna målet om 90 procent koldioxidneutralitet till 2040 fastställs och att det skapas långsiktigt goda förutsättningar för en elmarknad som främjar utbyggnaden av fossilfri energi.  

Se fördelningen av mandat: Home | 2024 European election results | European Union | European Parliament (europa.eu)