Rivstart på Arena Energi!

Åsa Pettersson konstaterade att detta inledande seminarium, liksom många andra på Arena Energi, kommer kretsa kring frågorna; hur möter vi det växande elbehovet, hur finansierar vi de satsningar som måste till och vilka politiska beslut behöver fattas?

För tack vare Sveriges goda förutsättningar med god tillgång till fossilfri el till relativt sett låga priser har nya företag etablerat sig i Sverige och befintlig industri satsar stort på omställning av sina processer och produkter. Det innebär arbetstillfällen, tillväxt och potentiella skatteintäkter, men också ökade kostnader för elektrifiering. Kritiska röster ifrågasätter därför investeringarna som behövs i infrastruktur, elnät och elproduktion.

Men frågan är om det finns något val eller alternativ till omställningen? Vi har ett energipolitiskt inriktningsmål på 300 TWh 2040. SKGS nya rapport pekar på att industrin behöver 88 TWh 2035. Parisavtalet och EU regelverket Fit for 55 att ökade priser för utsläppsrätter – som helt ska försvinna 2040 – att kostnaden för att fortsätta med klimatpåverkande utsläpp också ökar enormt samtidigt som efterfrågan på fossilfria produkter ökar.

Är vi inte egentligen ganska överens om vad som behöver göras? Det diskuterades i två olika paneler som modererades av Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal.

• I den första panelen deltog Maria Sunér, vd Svemin; Anders Öberg, ordförande Region Norrbotten (S) och Ylva Wessén, vd Folksam.
• I den andra panelen deltog John Hassler, professor i nationalekonomi och regeringens särskilda utredare; Mattias Bäckström, riksdagsledamot (SD) och Elisabeth Thand Ringqvist, riksdagsledamot (C).

Frågorna som diskuterades var bland annat; hur ska elen produceras, till vilken kostnad och vem tar ledartröjan? Varför ska Sverige gå före och var finns flaskhalsarna?

En återkommande utmaning som så gott som alla lyfte – och som verkar vara svårt att lösa på ett enkelt sätt – är frågan om miljötillstånd. Otaliga är de gånger ”tillståndsprocesser” kommit på tal på Arena Energi och i andra energipolitiska diskussioner. John Hassler pekade ut frågan som en verklig risk om vi inte sätter fart. För när det fossila läggs ner måste vi ligga i framkant. Hans budskap var att regeringen inte kan undvika att ta i frågan. Stålverk måste vara fossilfria 2024, så frågan är om vi vill ha kvar företagen här eller ej?

När det gäller den kritik som kommit mot projekten i Norrland svarade Anders Öberg retoriskt:

- Varför ska inte Norrland ställa om? Varför ska vi inte använda de resurser som finns och skapa klimatnytta om vi kan? Sverige behåller sin roll som ledare, unga människor som vill jobba med dessa frågor flyttar in. Han menade att norra Sverige inte bara vill fortsätta producera el till resten av Sverige utan förädla på plats och flytta upp i näringskedjan.

Elisabeth Thand Ringqvist, lyfte att vi nu ser konsekvenserna av att vi under många år hållit nere kostnaderna för samhällskritisk infrastruktur där Malmbanan är ett exempel på vad som händer när man sparar in på underhåll. För att snabba på måste vi satsa nu men också ifrågasätta varje steg i en byggprocess så att vi effektiviserar där vi kan.

Många var ense om vikten av att vi gemensamt satsar på elproduktion och en stabil infrastruktur för att vi ska kunna konkurrera med andra industrinationer där staten istället stöttar satsningar med statsstöd, som i USA, Kanada, Tyskland och Frankrike.

Åsa Pettersson avslutade med en uppmaning att vi måste samlas som land. Det är här och nu industrin behöver mer el. De måste få en signal om att vi kan klara att leverera. För tillståndsprocesser kanske regeringens aviserade accelerationskontor kan vara en nyckel. Vi vet vilka hindren är så nu måste vi helt enkelt lösa dem. Svaret på frågan om Klimatomställningen är nödvändig? Ja vi har inget val, det handlar om vår framtid på planeten. Vi som land har alla förutsättningar att lyckas. Låt oss utnyttja detta!

Se detta seminarium och alla andra på vår PLAY-sida Play - Energiföretagen Sverige