Utan kompetens ingen omställning eller konkurrenskraft
Publicerat av: Anna Lejestrand ·
Energibranschen handlar om marknad, effekt och kapacitet men energiområdet byggs i rask takt på med frågor om digitalisering, miljö, ny teknik, Ai och biologisk mångfald. Kommer vi vara en kunskapsnation att räkna med framöver och hur ska vi säkra den kompetens som behövs för omställningen när intresset för tekniska yrken är lågt och matte som ämne tycks svårare för allt fler?
Utan kompetens sker ingen utveckling och utan kompetens, ingen konkurrenskraft. Det var temat för Energiföretagens seminarium på onsdagens Arena Energi.
Omställningen ställer inte bara krav på investeringar i energisystemet, utan en avgörande pusselbit är att vi har tillgång på rätt kompetens som också kan göra jobbet. Energiföretagens kartläggning som gjordes 2022 visade på behov av 8 000 tekniker och ingenjörer, bara hos företag i medlemskretsen. Men som Lotta Sätterlund, Uniper, påpekade är behovet sannolikt mycket högre. Hitachi Energy berättade att de anställt 2 000 de senaste tre åren och behöver lika många kommande år, dock inräknat en bredd av kompetenser och inte bara tekniker.
Viktiga frågor som diskuterades var hur vi ökar intresset för matte och teknik redan i unga år för både tjejer och killar – och hur vi får tjejer, som faktiskt presterar bäst i matte – att välja ingenjörsprogrammen. Pär Weihed, Luleå tekniska universitet lyfte till exempel utmaningen att bara 10 procent av de som pluggar data och IT är tjejer, trots att de som går klarar sig bättre.
Matten anses också vara boven i dramat till att så många hoppar av ingenjörsutbildningarna. Så en viktig fråga är att förbättra mattekunskaperna generellt och sätta in mattestöd tidigt. Men kanske också att anpassa matteundervisningen efter arbetsmarknadens behov – så ämnet inte blir så abstrakt. Ett viktigt steg som lyftes är den nya STEM-strategin där målet är att få in mer matte i läroplanen från förskola till högskola.
En annan viktig åtgärd för att ge fler rätt kompetens är att anpassa utbildningar och kunskap löpande eftersom utvecklingen kommer att gå så snabbt framåt, där inte minst AI är ett bra exempel. Men också vikten av att ändra vår inställning till utbildning från att ”lära sig en gång” till livslångt lärande, där det ger större möjlighet att snabbt kunna uppdatera och komplettera sin utbildning med snabba, korta kurser och öka möjligheten att yrkesväxla.
Deltagarna lyfte också vikten av att kunna ställa om sent i livet och de hårda regler som krävs för intagning till universiteten där högskoleprovet eller 20 år gamla gymnasiebetyg praktiskt taget är enda sättet att komma in. Arbetslivserfarenhet eller kunskap man tillägnat sig på annat sätt tas ingen hänsyn till alls. Här behövs ett helt nytt synsätt menade riksdagsledamot Niels Paarup-Pedersen (c). Se hela seminariet här liksom övriga seminarier på Arena Energi.
Deltog på seminariet gjorde:
- Lotta Sätterlund, Vice VD HR, Uniper
- Martin Sangve, HR-direktör, Hitachi Energy
- Johan Kreicbergs, Samhällspolitisk chef, Sveriges Ingenjörer
- Margareta Friman, Prorektor, Karlstads universitet
- Marie Claesson, Projektledare Kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifiering, Energimyndigheten
- Niels Paarup-Pedersen, riksdagsledamot, (C)
- Hedvig Lindgren, Miljö- och kulturpolitisk talesperson, LUF
- Pär Weihed, Prorektor, Luleå tekniska universitet
- Greta Hjortzberg Öhman, Moderator, Energiföretagen Sverige