Stärkt försvarsförmåga krävs även på energiområdet

Foto: Mostphotos

Krisberedskap och totalförsvar är viktiga i skyddet av vårt energisystem och samhället i stort. I takt med ökade hot och risker i omvärlden blir kontinuerligt och långsiktigt arbete allt väsentligare. Energiföretagen välkomnar försvarsberedningens rapport ”Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad” (Ds 2024:6) som lyfter frågan om att återskapa en modern motsvarighet till det tidigare driftvärnet för skydd och bevakning av samhällsviktig infrastruktur.

Beredningens förslag innebär att det militära försvaret får ett nytt tillskott från år 2025 till år 2030. Detta kommer år 2030 att uppgå till 20 miljarder kronor. Det civila försvaret får ett nytt tillskott som år 2030 kommer att uppgå till 15 miljarder. Dock går beredningens rapport inte in på fördelningen av anslagen inom de det militära respektive civila försvaret.

Åtgärdsförslag som stärker energisystemets leveransförmåga

För att stärka robustheten och försörjningstryggheten i energisystemet behövs åtgärder som kan säkra fortsatta funktioner i tider av kris och krig.

Energiföretagen vill i sammanhanget lyfta fram tre åtgärder som inte nämns i rapporten men som kommer att vara avgörande i det fortsatta arbetet för att säkerställa ett fungerande energisystem, och i förlängningen ett fungerande totalförsvar i kris- och krigstid:

1.  Sverige behöver återinföra ett starkt driftvärn

Under kalla kriget fram till år 2005 fanns ett driftvärn. En del av hemvärnet var dedikerad till att försvara viktiga anläggningar inom bland annat infrastruktur och energiförsörjning. Redan försvarsberedningens tidigare rapport ”Kraftsamling” föreslog ett återinförande av en organisation liknande driftvärnet. Detta har aktualiserats av flera myndigheter och föreslås i rapporten att utredas vidare.

2.  Sverige behöver upprätta en reparationsberedskap för energisektorn

Tillgång på energi är helt avgörande för att våra viktigaste samhällsfunktioner ska upprätthållas över tid. För att säkerställa leveranssäkerhet, robusthet och motståndskraft i energisystemet – också vid kris och krig – är prioritering av civilplikt för energiberedskap och behovet av lagerhållning avgörande. Detta tas delvis upp i försvarsberedningens rapport som pekar på behovet att beredskap för det militära försvaret.

3.  Ö-drift ska fungera i hela landet

När den nationella återuppbyggnaden vid eventuellt avbrott blir långvarig är ö-drift aktuellt, vilket kräver stora och kostsamma åtgärder. Det är därför viktigt med en tydlig prioritering så att tid och resurser läggs på de områden där behoven är störst.

Regeringen pekar ut ö-drift som viktigt i de nya energipolitiska målen. Hur omfattande denna förmåga ska vara och hur den ska finansieras för heltäckande förmågor i landet är dock oklart. Ökade krav från staten på ett mer robust energisystem kan inte bekostas av kunderna. Detta behov av förmågor saknas i försvarsberedningens rapport.

Finansiering behöver säkerställas

Ansvaret för finansiering, utveckling och förvaltning av Sveriges civila och militära försvar är ett grundläggande statligt huvuduppdrag. Alla tre nämnda områden kräver statlig långsiktig finansiering för att genomföra och bygga upp förmågor i hela landet. När nu tydliga inriktningar ges av Försvarsberedningen krävs garantier och ökad tydlighet om hur särskilda förmågor hos krigsviktiga företag (k-företag) ska finansieras långsiktigt.

Genom regeringens energipolitiska proposition har ett nytt leveranssäkerhetsmål för energisystemet föreslagits. Åtgärdsförslagen ovan är viktiga insatser för att säkerställa både totalförsvarets energiförsörjning och ett leveranssäkerhetsmål. Detta är åtgärder som behöver tas fram, beslutas och finansieras. Finansiering för att säkerställa försörjningstryggheten bör täckas av statliga garantier och avtal. Regering, riksdag och myndigheter behöver dessutom anpassa planering och prioriteringar som tar höjd även för privata aktörers förutsättningar och nytta i samhället.

Försvarsberedningens rapport föreslår en välkommen ambitionshöjning för det civila försvaret. Denna ambitionshöjning måste för energisektorn nu tas vidare i handling och konkreta förslag, varav flera tidigare lyfts fram av beredningen och i energipolitiska inriktningspropositionen. Likaså behöver finansieringsansvaret förtydligas.  

– Privata företag får idag inte betalt för alla säkerhetsinvesteringar och nyttor som tillförs systemet i form av effekt, leveranssäkerhet och fysiska skyddsåtgärder, säger Åsa Petterson, vd för Energiföretagen.

Vidare läsning för mer information

Här kan Försvarsberedningens rapport läsas

Den tidigare presenterade energipolitiska inriktningspropositionen kan läsas här