Högnivåmöte om energiberedskap

Energimyndigheten har som sektorsansvarig myndighet ansvaret att främja en förbättrad samverkan med näringslivet. Detta inkluderar att stärka samarbetet med näringslivet genom att utveckla en struktur för samverkan vid förmågeplanering och utveckling inom civilt försvar. Samverkan ska utgå från sektorns gemensamma 10-åriga plan för förmågeutveckling avseende energiberedskap. 

Samtidigt behövs ett ökat deltagande från näringslivet i utvecklingen av totalförsvaret. Försvarsberedningen noterade att näringslivet har en central och grundläggande roll i totalförsvaret, men att det hittills varit svårt att hitta effektiva former för att engagera näringslivet i detta arbete.  

Under mötet lyftes även vikten av gemensamt synsätt för att förstå och hantera energisystemets sårbarheter och utmaningar, särskilt under kriser och höjd beredskap.  

Man diskuterades också behovet av vägledning och stöd från beredskapsmyndigheterna, behov av samverkansgrupper och behov av övning. Svaren kommer att sammanställas och delges senare. 

Läs mer om strukturförslag som presenterades på mötet här. 

Vikten av systemsyn  

Under mötet betonade branschorganisationerna gemensamt i sitt anförande vikten av att ha en gemensam systemsyn för att förstå hur olika delar av energisystemet påverkar varandra och understryker behovet av att prioritera energi i krissituationer.  Tillsammans gav de också en bild av den samverkan som redan sker inom energisektorn och behovet man ser framåt.

Energiföretagen, Drivkraft Sverige och Energigas Sverige tryckte särskilt på vikten av att utgå från systemperspektivet och ett värdekedjeperspektiv för samtliga energislag:  

– Att utgå från en systemsyn innebär att vi måste jobba med beredskapsfrågorna för både el och värme, sa Energiföretagens vd Åsa Pettersson. 

Sammanfattningsvis inkluderar en robust energiberedskap följande: 

• Systemsyn och samordning: En gemensam systemsyn är nödvändig för att förstå hur alla delar av energisystemet hänger ihop och påverkar varandra, särskilt under krissituationer. Detta kräver tydlig samordning och prioritering av energi där den behövs mest. 
• Hotbilder och utmaningar: Det är viktigt att arbeta utifrån en gemensam hotbild som inkluderar både väpnade angrepp och andra hot som klimatförändringar, sabotage och cyberattacker för att säkerställa kontinuiteten i energiförsörjningen. 
• Finansiering och delmål: Långsiktig finansiering och tydliga tidsangivelser är avgörande för att genomföra beredskapsåtgärder. Klart definierade delmål kopplade till en 10-årsplan hjälper företag att investera i beredskapsförmågor. 
  

Branschorganisationerna, Energiföretagen Sverige, Drivkraft Sverige och Energigas Sverige ses gemensamt två gånger per år tillsammans med gd för Energimyndigheten för att explicit lyfta gemensamma behov och utmaningar för energisektorn.   

Energiföretagen Sveriges arbete med beredskap 

– Energiföretagen Sverige välkomnar införandet av en struktur för energisektorn och uppskattar Energimyndighetens inbjudan till fortsatt dialog om energiberedskapens sak-innehåll, sa Åsa Petterson.  

Samtidigt har idag Energiföretagen Sverige redan etablerade råds- och arbetsgrupper för att diskutera energiberedskapsfrågor. Energimyndigheten har dessutom en adjungerad roll i Energiföretagens Beredskapsgrupp under energisäkerhetsgruppen (ESG). Det är a och o att vi nu inte skapar parallella samverkansgrupper i allt för stor utsträckning.