Ny rapport om klimatomställningen: Sex områden där staten behöver ta större ansvar för att Sverige ska lyckas

Elbehovet förväntas växa framöver som en följd av omställningen och Sverige står inför en strukturomvandling som kräver en kraftsamling från hela samhället. För att lyckas behöver efterfrågan och utbyggnaden av elsystemet gå i takt, men just nu går det för långsamt. På grund av regulatoriska, marknadsmässiga och politiska risker sker inte nödvändiga investeringar i elproduktion. 

– Sverige och svenska företag har alla förutsättningar att bli omställningens vinnare. Men då krävs ett helt nytt tänk i form av ett aktivt arbete från statens sida för att stötta den strukturomvandling som krävs för en snabb och omfattande elektrifiering. Det handlar om allt från att korta tillståndsprocesserna till att staten behöver dela risken för investeringar i de största projekten. Det handlar till syvende och sist om att säkra svensk konkurrenskraft och välfärd, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen Sverige.  

De länder, regioner och företag som lyckas ställa om till fossilfrihet i rätt takt och ta vara på de nya affärsmöjligheter som följer av elektrifieringen kommer att vara framtidens vinnare. I rapporten identifierar Energiföretagen sex områden där staten behöver ta ett större ansvar om Sverige ska kunna lyckas.  

– Det vi behöver nu är en aktiv omställningspolitik med konkreta reformer och regelförenklingar som stöds långsiktigt av politiken. Näringslivet, och energibranschen som en del av det, behöver tydligare ramar och långsiktiga förutsättningar för att våga satsa, säger Åsa Pettersson. 

Sex nödvändiga politikskiften för att Sverige ska bli en vinnare i klimatomställningen 

• Vi behöver en aktiv närings- och klimatpolitik som stödjer den pågående strukturomvandlingen och stärker vår konkurrenskraft. Staten måste säkerställa att nödvändig kritisk samhällsbärande infrastruktur kommer på plats, liksom korta tillståndsprocesser, säkra utbildningar som leder till jobb och förenkla byråkratin. Statens roll är kort sagt att skapa bästa möjliga förutsättningar för klimatomställning med ökad konkurrenskraft.   
• Vår energiförsörjning är en helt central samhällsbärande infrastruktur. Regeringen behöver skapa en tydlig plan för hur utbyggnaden av energi- och elsystemet ska genomföras. Energiföretagen förordar ett ramverk likt det klimatpolitiska ramverket för att säkra långsiktighet i energipolitiken.   
• Regeringen behöver underlätta strategiskt viktiga investeringar i energisystemet som annars inte kommer till stånd på grund av hög risk eller marknadsmisslyckanden. Fler investeringar än ny kärnkraft kommer behöva riskavlyft. Förslag från den pågående elmarknadsutredningen som underlättar investeringar måste skyndsamt tas vidare. 
• Staten bör vara med och dela på kostnader för delar av elsystemets utbyggnad som normalt sett hade belastat elkunderna för att säkerställa konkurrenskraft och fortsatt stöd för omställningen. Staten ska bland annat kunna lånefinansiera delar av vissa investeringar. 
• Vid klimatpolitiska reformer föreslås att det parallellt utreds vilka fördelningspolitiska effekter förslagen förväntas få och när det är befogat, föreslå kompensatoriska åtgärder. Syftet är att skapa acceptans, eller ännu hellre stöd för den förda politiken.  
• Politiskt omställnings- och klimatledarskap behövs med en långsiktig energipolitik. En retorik och reformer som motverkar polarisering och tar hänsyn till olika grupper behov kommer leda till ökad acceptans för omställningen, liksom ett klimat där investerare vågar satsa.  

Rapporten kommenterades under webbsänt seminarium 

I samband med att rapporten släpps kommenterar Simon Wakter politisk sakkunnig hos energi- och näringsminister Ebba Busch, Martin Ådahl ekonomiskpolitisk talesperson (C), Ellika Berglund Aas utredare IF Metall, Kristina Alvendal statlig industrisamordnare, John Hassler professor i makroekonomi Stockholms universitet och Åsa Pettersson vd för Energiföretagen innehållet i rapporten.

Du kan ta del av seminariet här. 

Läs rapporten i sin helhet.