Energimyndigheten föreslår att Fjärrvärmenämnden läggs ned

–Energiföretagen instämmer i att Fjärrvärmenämnden i nuvarande form inte fungerar, men är förvånade över att Energimyndigheten går så långt som att föreslå att nämnden bör läggas ned innan andra alternativ utretts. Utvärderingen saknar de lagförslag som krävs, vilket innebär en lång beslutsprocess innan detta kan genomföras. Energiföretagen har sedan i vintras efterfrågat att regeringen snabbt bör förtydliga både Energimyndighetens och nämndens instruktion, samt att ärenden som inte tas upp för medling ska kunna tillämpa ändrade prisvillkor retroaktivt för att få en snabb och effektiv hantering av medlingsärenden. Det är orimligt för fjärrvärmeföretagen att i en situation med kraftigt ökade biobränslepriser behöva invänta Energimarknadsinspektionens utredning som ska bli klar först i december nästa år. Vi anser att regeringen genast behöver ta tag i Fjärrvärmenämndens funktion inför kommande vinter, kommenterar Erik Thornström på Energiföretagen. 

Bakgrunden till Energimyndighetens uppdrag är det stora antal ansökningar om medling som kom in till fjärrvärmenämnden 2023/24 efter ovanligt kraftiga prisökningar på fjärrvärme till följd av omvärldsläget med kriget i Ukraina som främsta skäl. Från ett fåtal ansökningar per år till över 1000 – dock gällde många ansökningar samma fjärrvärmeleverantör. Handläggningstiden för dessa ärenden har varit mycket lång på uppemot 10 månader, vilket skapat stor olägenhet för både kunder och fjärrvärmeföretag.  

Energimyndigheten redovisar i rapporten också att det är tydligt att prishöjningarna på biobränsle, som står för 66 procent av företagens fjärrvärmeproduktion, ligger över fjärrvärmeprisets ökning, vilket tyder på att fjärrvärmeföretagen på ett generellt plan snarare håller nere sina prishöjningar. Fjärrvärmeföretagen utnyttjar därmed inte sin marknadsdominans enligt Energimyndighetens analyser. 

Energimyndigheten föreslår nu i sina slutsatser att fjärrvärmenämnden i dess nuvarande form bör läggas ned och att Energimarknadsinspektionen bör utreda ett mer ändamålsenligt alternativ inom ramen för sitt uppdrag ”att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden”. Detta då man menar att nämnden inte uppnår sitt syfte att stärka kundernas ställning på värmemarknaden eller öka förtroendet mellan leverantör och kund. Dessutom konstateras att nämnden nyttjas som verktyg för att fördröja kundernas prishöjningar, något som drabbar fjärrvärmeföretagen, och i slutändaen kundkollektivet, hårt.

  Energimyndigheten redovisar också i rapporten att Fjärrvärmeföretagen inte utnyttjar sin marknadsdominans då det är tydligt att prishöjningarna på biobränsle, som står för 66 procent av företagens fjärrvärmeproduktion, ligger över fjärrvärmeprisets ökning. Det tyder på att fjärrvärmeföretagen på ett generellt plan snarare håller nere sina prishöjningar.  

För alternativet om nämnden blir kvar föreslår Energimyndigheten ett antal åtgärder som kan göra nämnden mer funktionell, och Energiföretagen har också under året föreslagit en mängd åtgärder för att förbättra situationen. De omfattar dels rent operativa och resursmässiga åtgärder, samt även förslag i en hemställan till regeringen om att förtydligande av Energimyndighetens instruktion måste göras och att de kunder vars ärenden avvisas eller avslås ska betala prishöjningen retroaktivt, vilket inte är möjligt idag. Nämnden ska inte kunna användas som ett verktyg för att fördröja sin prishöjning, vilket Energimyndigheten konstaterar sker idag. Vi ser också andra förbättringsmöjligheter såsom förtydligande av nämndens uppdrag, tydligare kriterier för beslut när medling ska beviljas samt krav på vilka beslutsunderlag som ska inkomma från både kund och fjärrvärmeföretag. Utvärderingen konstaterar också att det finns felaktiga förväntningar från kunderna om nämndens roll. Inte minst behöver det förtydligas för kunderna att nämnden kan bevilja medling, men inte är en prisprövningsnämnd.  

Energimyndighetens utvärdering av Fjärrvärmenämnden finns att läsa här.