Få energi- och klimatnyheter i vårbudgeten

— Satsningarna på energi- och klimat i vårbudgeten är få men det är positivt att Industriklivet stärks i år och att bemyndiganderamen för Klimatklivet utökas så att fleråriga klimatinvesteringsprojekt ges större utrymme. En utökad skrotningspremie är ett steg i rätt riktning för att öka elektrifieringstakten men otillräckligt som ekonomiskt incitament för att kunderna i ökad omfattning ska välja elfordon. Vårbudgeten saknar dock helt nyheter på skatteområdet. Regeringen behöver här ge fjärrvärmen bättre skattemässiga omställningsförutsättningar med en slopad biooljeskatt som utlovats i Tidöavtalet, en översyn av energibeskattningen för elpannor och värmepumpar och samordna skattesystemet , kommenterar Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och skatter på Energiföretagen Sverige.    

Vårbudgeten innehåller främst åtgärder för att stärka konjunkturen, brottsbekämpningen och den svenska försvarsförmågan. När det gäller energipolitiken framhåller regeringen att de påbörjat processen för att möjliggöra att ny kärnkraft ska kunna bygga och att de första reaktorerna bör stå på plats 2035. För att möjliggöra investeringar har regeringen bland annat presenterat en riskdelningsmodell i syfte att få till stånd nya kärnkraftsinvesteringar (prop. 2024/25:150), samt tillsatt Elmarknadsutredningen i syfte att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas. Målbilden är att säkerställa ett leveranssäkert elsystem med god tillgång till el, konkurrenskraftiga priser i hela landet och att prisskillnaderna inom landet minskar.

— Det är bra att regeringen lyfter fram flera viktiga prioriteringar men det är också centralt att staten tar ett helhetsgrepp i arbetet med elektrifiering, omställning och beredskap som behöver gå hand i hand, kommenterar Erik Thornström vidare. 

Regeringen anser också att det är angeläget att hålla uppe takten i klimatomställningen. Regeringen pekar på att det svenska näringslivet är motorn i omställningen och ska ges förutsättningar för att vara ledande i denna. För att säkra en fortsatt hög takt i omställningen av industrin föreslår därför regeringen en förstärkning av anslaget till Industriklivet med 2,19 miljarder kronor under 2025 i vårändringsbudgeten. Regeringen menar vidare att det är angeläget att elektrifieringen av transportsektorn inte tappar fart, och att utsläppen inom den så kallade ESR-sektorn minskar. Regeringen föreslår därför i vårändringsbudgeten att bemyndigandet att ingå åtaganden om framtida anslag för perioden 2026-2030 för Klimatklivet höjs med 1,9 miljarder kronor. Därigenom förstärks möjligheten att kunna bevilja stöd från Klimatklivet till stora och mer långsiktiga investeringar.

Därutöver aviserar regeringen att de kommer kompensera de kommuner och regioner som har fått reducerat elstöd på grund av att de har ansetts bedriva jordbruksverksamhet.

Regeringen avser höja skrotningspremien från 10 000 kronor till 25 000 kronor och förlänga möjligheten att söka premien fram till 1 oktober 2025. Höjningen gäller retroaktivt, vilket innebär att när förordningsändringen trätt i kraft kan de som redan beviljats premien med den lägre nivån kan få sin ansökan omprövad och få mellanskillnaden på 15 000 kronor.