Svk:s förslag på elområdesindelning presenterat

Åtminstone vart tredje år ska ENTSO-E och ACER utvärdera elområdesindelningen i EU:s medlemsländer, och enligt en presentation i november 2024 är eventuella förändringar aktuella i Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Italien och Sverige. Det är därför vi nu har fått ett förslag från Svk på hur  indelningen ska se ut framöver.

För svenskt vidkommande har fyra olika alternativ varit aktuella, vilka syns i bilden nedan. Två av dessa har tagits fram av ACER och två av Svk. Gemensamt för alla alternativen är att ett större elområde skapas i södra Sverige och att ett nytt elområde införs runt Stockholm.

Det finns även en möjlighet att bibehålla den befintliga indelningen, vilket nu också är det som Svk förordar.

De skriver ”Rapportresultaten visar att alla de fyra alternativ som utvärderats för Sverige skulle ge lägre samhällsekonomisk effektivitet än dagens indelning. Svenska kraftnät har därför föreslagit att regeringen tills vidare behåller dagens elområdesindelning”.

De skriver samtidigt att det behövs en ny elområdesindelning som tar hänsyn till kommande förändringar i elsystemet och att man därför förordar en fortsatt analys som tar hänsyn till förändringar i elproduktionen till 2035.

– Energiföretagens uppfattning är att elområden bör vara så stora som möjligt, inte minst med tanke på de nyligen genomförda  förändringarna med flowbased och reglermarknaden, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen. De nordiska elområdena är små ur ett kontinentalt perspektiv varför vi efterlyser en nordiska analys av elområden över nationsgränserna. Vidare hade vi gärna också sett analyser av konfigurationer med ett respektive två elområde för Sverige.

Han fortsätter:
– Oavsett indelning så måste Svenska kraftnät i egenskap av systemoperatör ta sitt ansvar för marknadens funktion och hur indelningen i elområden påverkar  såväl producenter som konsumenter av el. På kort sikt måste Svenska kraftnät agera mer aktivt för att öka handelskapaciteten mellan de svenska elområdena, exempelvis genom så kallad mothandel. Inte minst mot bakgrund av att detta är en tillåten användning av de stora flaskhalsintäkterna som Svenska kraftnät erhåller. Sedan 2020 handlar det om 150 miljarder kronor.

Energiföretagen har tidigare välkomnat det pilotprojekt med auktionering av prissäkringsinstrument som Svenska kraftnät startade 2023. Branschen vill gärna se att detta permanentas och utökat såväl vad gäller produkter som volymer.

–  På lång sikt behöver överföringskapaciteten förstärkas. Det handlar inte bara om att hålla ihop Sverige prismässigt, utan är fundamental för att genomföra den elektrifiering som är nödvändig för klimatomställningen och att hantera ökade andelar icke-planerbar kraft, säger Magnus Thorstensson.

Vad gäller de övriga alternativen som övervägdes konstateras i rapporten att förändringar i Frankrike och Italien inte skulle ge någon samhällsekonomisk nytta. Vinsten med en förändring i Nederländerna uppskattas till väldigt liten, varför det är tveksamt om det kommer att föreslås någon ändring.

– Elefanten i rummet är som bekant Tyskland där diskussionerna om en uppdelning pågått en längre tid. Här har det funnits flera förslag, från en uppdelning i två elområden till hela fem stycken. Från svenskt perspektiv är detta av intresse då en uppdelning av Tyskland kanske skulle kunna dämpa hur de svenska elpriserna påverkas av de kontinentala priserna.  Av rapporten framgår att samtliga dessa förslag skulle generera en högre ekonomisk effektivitet. Trots det är det svårt att se att något av dem kommer att genomföras. Förutom att det saknas politiskt stöd i Tyskland för en uppdelning, så är skrivningarna i rapporten tämligen dämpade och hänvisar till att om man strikt tillämpar den använda metodologin utan att ta annan hänsyn så skulle vinsten vara störst av att införa fem elområden i Tyskland, avslutar Magnus Thorstensson.

Länk till svk: pressmeddelande

På svk.se kan man läsa mer om vad som händer nu.