Sekretessen - ett nytt problem kopplat till flödesbaserad kapacitetsberäkning

Sedan införandet i fjol, står vi nu med en modell som är betydligt mer komplex än den tidigare. Och med mer komplexitet följer ofta nya problem. Ett sådant problem ligger i Sveriges hårda sekretesslagstiftning. Svenska kraftnäts tolkning av lagstiftningen innebär att information om kritiska delar av elnätet inte kan delas med marknadens aktörer. Detta gör det i sin tur oerhört svårt för marknadsaktörerna att förutspå prisutvecklingen och därmed agera rationellt på marknaden.  

Marknadens aktörer har blivit blinda 

Vi har hamnat i en situation där de aktörer som köper och säljer el i Sverige har blivit blinda.  

– Denna "blindhet" på marknaden kan få långtgående konsekvenser som i slutändan drabbar både elkunderna och elektrifieringen i stort. För att marknadens aktörer ska kunna använda sina resurser på bästa sätt, behöver de kunna förutse priserna säger David Wästljung, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.  

Tillgängliga och transparenta data som möjliggör goda prisprognoser är därmed en förutsättning för att kunna utnyttja fördelarna med det svenska kraftsystemet fullt ut. Annars är risken att aktörerna inte kan nyttja sina resurser på ett effektivt sätt. Då kan inte lika stor nytta levereras till samhället. Utan ökad tillgänglighet av nu sekretessbelagda uppgifter är risken stor att vi slösar med befintliga resurser i onödan. 

Dessutom kan svårigheterna att förutse priserna på marknaden snabbt slå tillbaka mot kundkollektivet i form av höjda riskpremier. Det finns också en uppenbar risk för att framtida investeringar blir lidande då det kan uppfattas som mer riskfyllt att investera på den svenska elmarknaden. Om detta får fortgå riskerar vi att skada elektrifieringen i stort. 

Sverige enda landet i Norden med så hård sekretess 

Med rådande sekretesslagstiftning hemligstämplas data om elnätet av säkerhetspolitiska skäl. Men varför görs detta inte i de andra nordiska länderna? Det är viktigt att Sverige skyddar kritisk infrastruktur som elnätet. Men, när metoden man använder sig av tydligt missgynnar svenska och nordiska aktörer bör man fundera över alternativa lösningar. Övriga länder i Norden har inte en lagstiftning som hemligstämplar all information om nätet, men lyckas ändå hålla en hög säkerhet. Kan de andra nordiska länderna hitta lösningar som ger transparens på marknaden men ändå skyddar skyddsvärda objekt borde även Sverige kunna det.  

Lagstiftningen behöver förändras 

Mot bakgrund av detta ser Energiföretagen det som avgörande att lagstiftningen skyndsamt ses över.  

– Ju snabbare marknadens aktörer kan få tillgång till den data som krävs för att göra goda prisprognoser, desto snabbare kan vi säkra ett effektivt utnyttjande av det svenska kraftsystemet och ett gott investeringsklimat. Först då kan den tänkta nyttan med flödesbaserad kapacitetsberäkning realiseras säger David Wästljung. 

Frågan om sekretessen har även nått politiken. I veckans interpellationsdebatt uppmärksammade Monica Haider (S) problemen med sekretesslagstiftningen och uppmanade energiminister Ebba Busch (KD) att ta tag i frågan. I ministerns svar säger Ebba Busch att dialog med myndigheten pågår, för gör man något radikalt annorlunda än alla andra behövs mycket goda skäl till det.