Leveranssäker, fossilfri el kräver massiva investeringar

Branschorganisationen Energiföretagen Sverige har påbörjat ett arbete med att ta fram en färdplan för hur efterfrågan på fossilfri el ska kunna mötas, inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Som grund för arbetet har forskningsprojektet NEPP (North European Energy Perspectives Project) fått i uppdrag att ta fram en underlagsrapport. Rapporten innehåller dels ett scenario för elanvändningen år 2045, som presenterades tidigare i vår, dels tre produktionsscenarier som ska möta efterfrågan.

När ambitionerna i de olika färdplanerna inom Fossilfritt Sverige förverkligas, i kombination med fler elbilar, befolkningstillväxt och etablering av nya elintensiva verksamheter som datahallar, kommer elanvändningen att öka från cirka 140 terawattimmar per år till 190 terawattimmar, trots en betydande energieffektivisering. Ökningen motsvarar 1,5 gånger Danmarks årliga elanvändning. Även effektbehovet kommer att öka, från dagens 26 GW till 32 GW, en ökning på över 20 procent.

De tre scenarierna för fossilfri elproduktion har olika produktionsmix och kan alla möta den kraftigt ökade elanvändningen:

• Förnybart centraliserad: förnybar elproduktion, företrädesvis stora elproduktionsanläggningar
• Förnybart decentraliserad: förnybar elproduktion, med större andel mer kundnära elproduktion
• Förnybart och kärnkraft: både förnybar elproduktion och livstidsförlängd kärnkraft.

– Enligt rapporten är det samhällsekonomiskt billigaste scenariot att livstidsförlänga kärnkraften, i kombination med kraftigt ökad vindkraftsproduktion. Scenariot omfattar dock inte ny kärnkraft. Hur länge ägarna anser det lönsamt att driva vidare de kvarvarande sex reaktorerna vet ingen idag. Det kan ske oväntade tekniksprång och förändringar i förutsättningarna för elproduktion eller lagring som vi ännu inte känner till. Frågan är vilka beslut som måste tas nu och framåt för att uppnå samhällets mål om nettonoll-utsläpp till 2045 med hög leveranssäkerhet oavsett produktionskälla, säger Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige.

Diagram: kostnader produktionsscenarier

Gemensamt för scenarierna är hög vindkraftsproduktion och att vattenkraften precis som idag har en central roll. Samtliga scenarier kräver stora ny- och reinvesteringar i både produktion och elledningar. Beroende på hur mycket planerbar och reglerbar produktion det finns i respektive scenario och vilken elnätskapacitet som krävs får man olika kostnader i nät respektive produktion. För att säkra effektbalans, leveranssäkerhet och systemtjänster krävs även stora satsningar på regler- och flexibilitetsresurser.

Med den nya rapporten som grund ska Energiföretagen Sverige nu ta fram ”Färdplan el – för ett fossilfritt samhälle”, som ska ge svar på var de viktiga vägvalen finns. Färdplansarbetet ska genomföras i samverkan med andra samhällsaktörer, som kunder, politiker och myndigheter under hösten.

Vad är systemkostnad?

Systemkostnaden är de totala kostnaderna för att driva kraftsystemet. I system­kostnaden inkluderas kapitalkostnader, rörliga och fasta underhållskostnader, bränslekostnader, systemtjänster samt skatter och avgifter. Exempelvis tas kärnkraftens avgifter för slutförvar av använt kärnbränsle med i systemkostnaden medan fastighetsskatten på vattenkraft, som är en fiskal skatt, inte ingår. 

Kapitalkostnaderna består av räntekostnader och avskrivningar för investeringar i produktion och elnät. För alla investeringar används en real ränta på 5 %. Värdet av import/export av el redovisas separat.

Elpriset och systemkostnaderna kan inte jämföras rakt av. Elpriset sätts på marginalen snarare än att det är ett snitt av den totala kostnaden. I elpriset har även inräknats fiskala skatter samt prispåverkan från omkringliggande länder.

Ta del av rapporten

Underlagsrapporten från NEPP presenterades tisdagen den 2 juli kl 13 vid ett seminarium i Almedalen, i samarbete med Fossilfritt Sverige. Här kan du läsa hela rapporten, "Energiföretagens Färdplan fossilfri el – analysunderlag".