Mot rekordår för både vindkraft och nettoexport av el

– Vindkraften har haft ett starkt första halvår och producerat drygt 10 TWh, vilket är nära 40 procent mer än samma period förra året. Här kan vi vänta oss ett nytt svenskt rekord då vi kan nå 20 TWh för första gången. Sverige är Nordens största vindkraftland och har hittills i år producerat lika mycket vindkraftsel som Danmark och Norge tillsammans, säger Nicole Burstein, statistikansvarig hos Energiföretagen Sverige.

Även värmekraften har producerat något mer första halvåret än föregående år, totalt 8,6 TWh. Största bidrag där är kraftvärmen, alltså samtidig el- och värmeproduktion.

– Vi ser dock att kraftvärmeproduktionen minskar framöver som en följd av den nyligen beslutade kraftvärmebeskattningen. Det är illavarslande då det handlar om planerbar elproduktion som också är viktig för att avhjälpa lokal kapacitetsbrist i elnätet, kommenterar Nicole Burstein.

Både vattenkraften och kärnkraften har producerat något mindre hittills i år än 2018, knappt 5 respektive 2,5 procent mindre. Den lägre kärnkraftsproduktionen kan tillskrivas ett stopp för generatorbyte i Ringhals 2. Tillrinningarna i vattenmagasinen var under det första halvåret något lägre än förra året. Ostadigt vårväder medförde i år en något ojämn vårflod och magasinsinnehållet ligger sedan april marginellt över medelnivå.

Totalt sett ökade elproduktionen med 1 TWh jämfört med första halvan av 2018 och elanvändningen minskade med 3 TWh.

Ännu ett starkt år för svensk elexport

Under första halvan 2019 hade Sverige en nettoexport på nära 14 TWh, att jämföra med cirka 10 TWh samma period 2018 och 2017. Totalt exporterades 18,5 TWh (16,5 TWh 2018) samtidigt som endast 4,7 TWh (6,8 TWh 2018) importerades under perioden.

– Fortsätter trenden kommande sex månader så går vi mot ett rekordår för svensk nettoexport. Kanske kan vi till och med slå rekordet från 2015 då vi nettoexporterade hela 22,6 TWh el. Det är positivt med tanke på att den svenska produktionen till 98 procent är fossilfri, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige.

Elpriserna uppåt med högre priser på utsläppsrätter

Systempriset på Nord Pool under första halvåret i år var i genomsnitt 10 procent högre än motsvarande period förra året och hamnade på 43 öre/kWh. De högre priserna i år förklaras främst av sämre tillgång till vattenkraft och högre priser på utsläppsrätter. Priset på utsläppsrätter har ökat från 8 EUR/ton vid ingången på 2018 till kring 25 EUR/ton under första halvåret i år, och beror framförallt på att EU:s marknadsstabilitetsreserv trätt ikraft.

– Till detta kommer utvecklingen på valutamarknaderna där den svenska kronan försvagats med 7 procent gentemot euron och 13 procent gentemot dollarn. Valutakurserna har betydelse då bränslepriserna noteras i dollar, medan handeln med utsläppsrätterna och på Nord Pool sker i euro, kommenterar Magnus Thorstensson.

I Norden har priserna varit som högst i södra Norge och lägst i västra Danmark, vilket hänger samman med mindre tillgång till vattenkraft än normalt. Priserna i de svenska elområdena har varit lägre än systempriset; 42 öre/kWh i Luleå, Sundsvall och Stockholm och 43 öre/kWh i Malmö.

Under inledningen av 2018 prissattes den kommande årsterminen på den finansiella marknaden till 26 öre/kWh för att stiga till 35 öre/kWh i slutet av juni. I år har terminspriset för nästa år i genomsnitt legat kring 40 öre/kWh, för att under de senaste veckorna sjunka till 35 öre i takt med att nivåerna i de nordiska vattenmagasinen stigit.