Elåret 2023 en prismässig berg- och dalbana

Priserna har svängt kraftigt under det gångna året och speciellt under september såg vi mycket låga priser då höga tillrinningar och mycket vindkraft pressade ner priserna rejält. Negativa priser som tidigare varit en udda företeelse i Sverige har blivit betydligt vanligare och inträffade cirka 400 timmar under året, motsvarande fem procent av årets alla timmar.

Som årsgenomsnitt uppgick systempriset, det vill säga referenspriset på den nordiska elmarknaden, till 64 öre/kWh. Detta är en minskning med 80 öre, eller 55 procent, jämfört med rekordhöga 145 öre/kWh år 2022. Timpriserna har varierat mellan 243 öre/kWh och -34 öre/kWh, vilket kan jämföras med motsvarande priser 2022 som var 752 respektive 0 öre/kWh.

– Prisnivån är fortfarande högre än vad som historiskt varit normalt, men betydligt lägre än de mycket höga priserna under 2022. Som vanligt kan det förklaras av många faktorer, men där ett betydligt lägre gaspris på kontinenten varit av störst betydelse. Minskad energianvändning och högre tillgänglighet i den franska kärnkraften är andra faktorer som dämpat de europeiska elpriserna, medan ett bättre läge för vattenkraften och mer vindkraft också bidragit till lägre priser i Norden och Sverige, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker hos Energiföretagen Sverige.

Stora prisskillnader inom Sverige

Systemprisets månadsgenomsnitt har varierat mellan 16 öre/kWh i september till 102 öre/kWh i januari. Det högsta timpriset under året var 243 öre/kWh och inträffade den 5 december klockan 08:00–09:00, medan det lägsta timpriset var -34,4 öre/kWh den 16 juli klockan 14:00–15:00.

De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå (elområde 1), Sundsvall (elområde 2), Stockholm (elområde 3) och Malmö (elområde 4) – varierade mellan 46 och 74 öre/kWh. Priset var detsamma i alla svenska elområden under 61 procent av årets timmar, men i genomsnitt var elpriset i Malmö 15 öre/kWh högre än i Stockholm och 29 öre/kWh högre än i Sundsvall och Luleå.

Såväl de högsta som de lägsta timpriserna var de samma i alla de svenska elområdena. Den 5 december klockan 08:00–09:00 uppgick priset till 376 öre/kWh medan det lägsta priset var -69 öre/kWh och noterades den 16 juli klockan 14:00–15:00.

– Under första halvan av december spreds de höga prisnivåerna även till de norra delarna av landet. Det var många saker som sammanföll med låga temperaturer och därmed ökad efterfrågan. Det handlade om begränsningar i kärnkraften, isläggning i flera älvar samtidigt, svaga vindar och isbeläggning i vindkraften, säger Magnus Thorstensson.

Tyska elpriser nästan 70 procent högre än i Norden

Trots lägre gaspriser bidrog bättre tillgång till vattenkraftproduktion att prisnivån i Norden var klart lägre än i Tyskland, där det genomsnittliga priset blev 109 öre/kWh (65 öre/kWh i Norden).

Den höga andelen sol- och vindkraft i Tyskland gör att prisvariationerna där är betydligt större. Det högsta timpriset under året var 598 öre/kWh och det lägsta -570 öre/kWh.

Med mer vindkraft och solkraft, både i Sverige och i övriga länder, ökar antalet timmar med negativa priser. I Tyskland var priset negativt under 300 timmar, mer än fyra gånger fler än året före. Det nordiska systempriset var negativt i 240 timmar, jämfört med noll år 2022, och i de svenska elområdena var priset negativt 434 timmar i Luleå och Sundsvall, 429 timmar i Stockholm och 368 timmar i Malmö.

Dämpad elproduktion under året

För elproduktionen under år 2023 noterar vi med de preliminära siffrorna en minskning i tre kraftslag jämfört med år 2022 (TWh, Terawattimmar = miljarder kilowattimmar nedan):

• Vattenkraften minskade med 5 procent (cirka 3,8 TWh) till 65,8 TWh, vilket dock är något högre än normalårsproduktionen på 65,5 TWh.
• Kärnkraften sjönk med 7 procent (3,3 TWh) till 46,7 TWh. Utöver att Ringhals 4 var ur drift under hela första kvartalet uppstod en del driftstopp under året och under vissa perioder reducerades produktionen på grund av låga elpriser.
• Övrig värmekraft minskade med 14 procent (2,1 TWh) till 13,2 TWh. Lägre elpriser och bränslebrist drog ned elproduktionen framför allt i kraftvärmeverken (samtidig el- och värmeproduktion), där värmeleveranserna alltid måste prioriteras. Höjda klimatmål i länder i Europa i kombination med minskat bränsleutbud från Ryssland, Belarus och Ukraina har lett till rusande priser på biobränslen.

Vindkraftsproduktionen ökade däremot med 4 procent (cirka 1,4 TWh) till 34,5 TWh. Utbyggnaden fortsatte under hela år 2023 och var som störst i slutet av året. Solkraften slog också sitt produktionsrekord och landade på 3,2 TWh vilket är en ökning med 61 procent jämfört med förgående år. Se fördelningen av den svenska elproduktionen 2023 i figur nedan.

Minskad elanvändning och minskad nettoexport av el

För den övergripande elbalansen under år 2023 gäller:

• Den totala elproduktionen minskade med 4 procent (knappt 7 TWh) till 163,5 TWh. Detta i jämförelse med år 2022 då höga elpriser gav en rekordstor elproduktion.
• Temperaturkorrigerad elanvändning sjönk med 3 procent (drygt 4 TWh). Trenden med sjunkande elanvändning från år 2022 med höga elpriser höll därmed i sig.
• Nettoexporten av el som slog alla rekord år 2022 gick ned med 14 procent (cirka 5 TWh) som en följd av den minskade totala elproduktionen. Exporten har minskat med 9 procent medan importen ökat med 17 procent jämfört med 2022. Exporten till Finland har nästan halverats i och med idrifttagandet av kärnkraftverket Olkiluoto 3 vilket förstärkt den finska kraftbalansen.

Elbalansen 2023 jämfört med 2022

Nettoimport 2023 jämfört med 2022

(Negativa siffror nedan innebär export av el)

• Det högsta noterade elpriset i Sverige och Norden uppgår till 1458 öre/kWh och inträffade den 17 december 2009 mellan kl. 17–18.